Ett nyligen läckt dokument från ryska vetenskapsakademin kan ge lite mer detaljer kring Medvedevs uppmärksammade lag om att tillsätta en kommission för att utreda “historieförfalskning” som strider mot “ryska intressen”.
Valerij Tisjkov, medarbetare vid historisk-filologiska institutionen under ryska vetenskapsakadmin, skrev nyligen följande till flera av landets akademiska institutioner. I brevet kräver han följande:
1) Medarbetare vid […]
Nyligen uppmärksammades i Ryssland en undersökning som pekade på att alkohol stod för omkring hälften av alla dödsfall för ryska medborgare i åldern 15 till 54 under 1990-talet. Den politiska reaktionen har varit förhållandevis stark, och nu öppnas eventuellt dörren för skattehöjningar på alkohol samt eventuella regleringar på försäljning.
En relaterad fråga som fått mycket […]
I dagarna kom senaste numret av Östbulletinen (nr. 2, 2009), som innehåller bland annat en artikel av mig om ett av de mest intressanta ryska förlagen idag, ROSSPEN. En bild som skulle ha varit i artikeln förefaller ha försvunnit, men det spelar ingen större roll. Artikeln kan hittas här.
Ryskspråkiga kan titta här för mer detaljer […]
att läsa del 2 i Lars Gyllenhaals artikelserie i NSD om den säkerhetspolitiska situationen på Nordkalotten. Gyllenhaal ställer en rad konsekventa frågor om Sveriges säkerhetspolitik. Flera känns säkert igen.
Intressant är också att läsa Gyllenhaals ord om Makarovdoktrinen. Makarov gör sitt yttersta för att förnya den ryska krigsmakten. I likhet med Sverige arbetar man för att skära bort pappersförbanden, varvid en reduktion i personal från 1,1 milj till 900 000 man är aktuell. En viss skillnad mot vad som sker i Sverige. En annan likhet är också att Makarov vill att alla hans förband ska vara direkt gripbara, men istället för att som vår försvarsminister tala om dagar, vill Makarov att alla förband ska vara insatsberedda på en (1!) timme. Makarov har gett order om att till 2012 ska 30% av den ryska krigsmaktens materiel vara omsatt till helt ny och till 2020 i princip samtlig materiel, vilket är en enorm skillnad mot Sverige.
Som tillägg till Gyllenhaals slutkläm är väl ett tecken på det allmänna ointresset för Sveriges säkerhet och försvarsfrågor att dessa två artiklar förts in på NSD:s kultursidor. Det känns inte riktigt som rätt plats för ämnet.
Vad man definitivt ska ta med sig från artiklarna är de ryska uttalandena om att Sverige och Finland tillhör Arktis. Med andra ord är vi i Sverige högst berörda av de ryska ansträningarna att säkra råvarutillgångarna i Arktis.
Jag har inte riktigt uppbådat det intresse som jag kanske borde för 300 års jubileet av slaget vid Poltava häromdagen, men är tacksam över ett så passande märkesdatum som aktualiserar de svensk-ukrainska-ryska relationerna när jag ska söka pengar för mitt projekt som involverar dessa länder. (Jubileer verkar vara humanistens bästa vän.) DN har haft en ganska utförlig rapportering, och jag har tittat på bilder av Karl XII som flyger business class (i statyform) och från iscensättningen av slaget som ägde rum på själva jubileumsdagen. (De 200 som deltar i rekronstruktionen är dock långt ifrån de 45000 som deltog i det riktiga slaget.) Och idag har DN:s pappersutgåva en artikel om firandet med en karta som visar var Poltava ligger.
Ukrainas president Jusjtjenko har varit mån om att lyfta fram pakten mellan ukrainska kosackledaren Mazepa och Karl XII och ska flera gånger ha sagt “Vid Poltava firar vi 300-årsjubileet av pakten mellan Ukraina och Sverige.” Den svenska regeringen har varit mer avvaktande… En av teorierna kring ukrainas blågula flagga är förresten att det är en koppling till Sverige (annars sägs det ofta att det är den blå himlen över de gula sädesfälten – så man minns vilken sida som ska vara upp och vilken ner.)
Hur som helst, när det självständiga Ukraina ska skriva om sin historia görs kosackledaren Mazepa till en nationell hjälte som kämpade för ett självständigt Ukraina. Jag har mina misstankar om att Ukraina som stat var ett minst sagt luddigt begrepp för hetman Mazepa, nationalismen som idé är i alla fall betydligt yngre än slaget vid Poltava. Mazepa var under många år lojal med Peter I, han hade fått mycket av sin engendom i gåva från tsaren och deltog till en början på den ryska sidan i stora nordiska kriget. När han kände sig hotad av den polske kungen bad han Peter I om hjälp, tsaren nekade eftersom han ansåg att alla trupper behövdes för att bekämpa svenskarna. Detta fick Mazepa att byta sida och alliera sig med Karl XII, det var dock bara en mindre del av kosackerna som följde honom.
Kosackerna som är populära symboler i det självständiga Ukraina görs förresten också gärna till ryska nationalister. Så t.ex. i den nya filmateriseringen av Taras Bulba (förskräckligt dålig film för övrigt) där kosackerna både vid middagsbordet och gurglande av blod på slagfältet uttalar “russkaja zemlja” (den ryska jorden) ett oräkneligt antal gånger. Gogols novell ska förresten finnas i två versioner: en från 1835 som är mer “ukrainsk” och sedan en från 1842 som är mer “ryssvänlig”. Och på tal om jubileer är just Gogol föremål för ett sådant i år, det är 200 år sedan hans födelse. Gogol växte upp inte långt från just Poltava och många vill göra honom till en ukrainsk författare istället för en rysk – men då under namnet Mykola Hohol (stavningen av efternamnet är dock på båda språken Гоголь, men uttalet skiljer).
Slaget i Poltava är en stor rysk seger som man kan ta fram mot svenskarna, som t.ex. efter att Ryssland besegrade Sverige i fotbolls-EM förra året. I den ryska rapporteringen står dock inte många ord om Mazepa, och det hela framställs som en rysk-svensk affär. Från S:t Petersburg rapporteras om en iscensättning av slaget och firande i parken vid Peterhof, ett av de pampiga slotten utanför staden. Petersburg är långt från Poltava men var i högsta grad inblandat i stora nordiska kriget (1700–1721) eftersom staden som hade sin tillblivelse under de åren byggdes på mark som nyligen erövrats från Sverige.
Mer på temat:
DN: Ukrainare firar Karl XII i Poltava
DN: Minnesmärke avtäckt i Poltava
DN: Ukrainska missnöje vid iscensatt poltavaslag
SR: Slaget i Poltava pågår ännu
KP.UA: Под Полтавой собрались украинцы, шведы и русские. Но не сражаться, а праздновать
Grundaren och kaptenen av IKEA, Ingvar Kamprad, väckte i förra veckan mycket uppmärksamhet i såväl Sverige som Ryssland med sin kritik mot den ryska byråkratin. Det stämmer säkert allt han säger. Men byråkrati och korruption kan väl inte vara nya problem för grundaren? Han började som bekant är, på grund av korruptionen i Sverige, att […]
Årets understatement av Riksbankens chef Stefan Ingves?
I Baltikum går det dåligt, oavsett vad som händer på valutasidan, sade riksbankschefen Stefan Ingves när han presenterade årets första rapport om den finansiella stabiliteten.
När bankerna stängde i fredags var det billigaste lånet att få på en månads löptid omkring 30 procent eller mer. I praktiken innebär det […]
I sitt radioprogram i kanalen Echo Moskvy riskar den ryska journalisten Yulia Latunina för ett nytt Georgienkrig. Framförallt framhåller hon paradoxen att Ryssland å det kraftigast vill få bort FN och OSSE från området (vilket man nu som bekant lyckats med) samtidigt som den ryska regeringen i allt högre grad påstår att Georgien förbereder ett nytt krig. Om nu Ryssland hyser rädsla för ett nytt krig och säger sig vilja verka för freden, borde det ligga i landets högsta intresse att det finns internationella observatörer i området som kan hjälpa till att observera händelseutvecklingen och bidra till stabiliteten. Moscow Times har en klart läsvärd och tänkvärd artikel om det hela (även skildrat på Rysk Mosaik).
Författaren, journalisten och Rysslandskännaren Lars Gyllenhaal har dessutom fått den första av två artiklar om Ryssland, Sverige och de nya spänningarna i Barentsområdet publicerad. Också denna mycket läsvärd och tänkvärd. Även om det inte längre kommer att vara Fuldagapet som blir huvudskådeplatsen för en eventuell konflikt mellan NATO och Sovjet/Ryssland, har inte norra Sveriges strategiska värde minskat överhuvudtaget. Förutom i svensk försvarspolitik…
Utanför amerikanska ambassaden i Moskva, söndagen 28 juli, 22.00.
Av jordens stora ekonomier förblir Ryssland det enda land som inte har kommit med i WTO. Landet Kina, världens största kommunistdiktatur, är med. En grundläggande princip med WTO är att reducera antalet faktorer i en handelsrelation mellan två eller flera länder. Ju färre faktorer, desto lägre transkationskostnader och risk. Det är det ekonomiska skälet för […]
Västerländsk media intresserar sig mycket för den ryska politikens högsta ledare och deras affärer. I praktiken är det givetvis ingen som riktigt vet några detaljer, men det är alltid spännande att spekulera, och nyheterna förefaller sälja.
Tidningen The Economist, ledd av rysslandskorrespondenten Edward Lucas, är väl kanske de som starkast kritiserat den ryska oligarkins siloviki, […]
Häromdagen rapporterade flera myndigheter om den ryska ekonomiska utvecklingen under 2009. Nedan går jag igenom några av detaljerna och kommenterar den uppdaterade statistiken.
I grund och botten är den pågående utvecklingen den väntade, alla prognoser skrivs just nu ner för Ryssland något. BNP beräknas att krympa med nästan åtta procent i år, jämfört med 2008. […]
“Jag läste i tidningen att de har satt upp affischer på Stalin över hela stan i Voronezj, är det sant?” frågar jag min vän Irina i chatten på gmail. Hon bor i Voronezj.
“Ja, kommunistern här har blivit helt galna”, svarar hon. “Vänta så skall jag skicka lite länkar om det.”
http://vaziani.livejournal.com/29023.html
.
Via Kalle Ks utmärkta blogg har vi tidigare kunnat följa premiärminister Putins allsmäktiga uttalanden om bland annat konst. Igår kväll, något utmattad efter en dags arbete, slog jag på TV-kanalen “Vesti”, som alltid får mig på bra humör.
Vi fick i ett nyhetsinslag följa Putin, flankerad av 5-6 personer hängandes över hans axel, som […]
Utvecklingen i Lettland kommer att bli sämre under en lång tid framöver, om inte nuvarande kursriktning ändras. I detta inlägg utvecklar jag några av de idéer som skisserades här.
Christoph Rosenberg, koordinator vid IMF med ansvar för bland annat de baltiska länderna, pekade nyligen på två faktorer:
1) Lettlands antagna ekonomisk-politiska program är den lettiska regeringens vilja. […]
Kolla svarsalternativen (i sig väldigt intressanta) och resultaten under Nasj opros (”Vår rundfrågning”) på ryska försvarsministeriets tidnings hemsida: www.redstar.ru
I översättning + resultaten så här långt (24 juni) av 849 läsarsvar:
Den globala krisen leder till:
försvagning av USA - 32%
nytt världskrig - 41%
rättvis världsordning - 13%
sönderfall av EU - 12%
Se även dagens artikel i Moscow Times om läget vid gränsen Ryssland-Georgien: http://www.themoscowtimes.com/article/1016/42/379020.htm
Kort sagt ingen rolig läsning.
:-(
Det förefaller som om EU inte kommer lämna Ukraina i kylan under den pågående ekonomiska krisen, som tidigare befarats. Att göra dessa löften till realitet är helt rätt, något som jag argumenterade för i en artikel i Dagens Industri här, för ett par månader sedan.
Mitt huvudargument för att stödja ett större ekonomiskt område än […]
President Junus-Bek Jevkurov varken tar eller ger mutor. Därför ville många mäktiga män i den ryska delrepubliken Ingusjien bli av med honom.
Självmordsbombaren körde en dyr Lexus Toyota Camry som var falskskyltad med Moskvanummer. Bilen var fylld med sprängmedel när den körde in i presidentens nya bepansrade Mercedes på måndagsmorgonen.
Explosionen hördes i hela staden. Av självmordsbombaren återstod bara benflisor och några tår som kan ha tillhört en kvinna eller en tonåring. Jevkurov skadades allvarligt och det är högst osäkert när och om han kan återta sitt ämbete.
Det var Friedrich Engels som redan 1892 kommenterade att framtidens krig skulle avgöras på industriell styrka. “Från det ögonblick krigsföringen blev en del av la grande industrie” så blev industrin som sådan, “förutan vilken inga av dessa ting kan produceras, en politisk nödvändighet”, skrev han i ett brev. I framtidens krig skulle det bli nödvändigt […]
Som student minns jag väl hur stort intryck ekonomerna Douglas North och Hernando de Soto gjorde på mig. Kortfattat, North populariserade och utvecklade vad som är känt som institutionell teori. I institutionell teori tar man fasta på aspekter som traditionell ekonomisk teori ofta utesluter, exempelvis betydelsen av formella och informella regelverk, normer och lagar.
Ekonomen […]
