Ljudmila Kuzmina i Samara.
Efter en långdragen rättsprocess mot Golos lokalavdelning i Samara och dess ordförande Ljudmila Kuzmina, krävs nu Kuzmina på 3,2 miljoner rubel (motsvarande ca 380 000 kronor) för obetald skatt. Pengarna är dels retroaktiv skatt på utländska bidrag till organisationen, dels straffavgifter för att skatten inte betalats i tid.

Fokus Ryssland har tidigare rapporterat om skattemyndigheternas förföljelse av valövervakningsorganisationen Golos avdelning i Samara, och då särskilt av dess chef Ljudmila Kuzmina. Anklagelserna som riktats mot henne har handlat om retroaktiva skattekrav på bidrag som Golos fick av amerikanska USAID under åren 2010-12.

Golos i Samara hävdar att man fått pengarna via sin huvudorganisation i Moskva och att alla skatter redan betalats av dem innan pengarna gick vidare till avdelningen i Samara. Men skattemyndigheten hävdar att eftersom USAID underkänts som biståndsorganisation så handlar det inte om en donation utan en inkomst som måste skattas för varje gång pengarna byter ägare. Kuzminas advokat menar att USAID förlorade sin status om legitim biståndsgivare först 2014 och att detta därmed inte kan påverka bidrag som gavs 2010-12.

Ljudmila Kuzmina själv menar att hon förföljs i syfte att tvinga Golos i Samara att stänga ner.

Brottsutredningen för skattebrott mot Kuzmina preskriberades i september, vilket dock inte hindrade den lokala skattemyndigheten från att fortsätta kräva in summan de ansåg att hon underlåtit att betala. I november avslog domstolen i Samara skattekraven mot Ljudmila Kuzmina, men skattemyndigheten överklagade och vann alltså överklagandet idag.

Pavel Tjikov som leder människorättsorganisationen Agora menar att dagens dom skapar ett farligt prejudikat där man bestraffar ordföranden istället för organisationen hon verkar i.

Källa: Article20

Detta inlägg postades i Mosaik den 14 mars 2016 av Maria Hamberg. Ytterligare en organisation oönskad i Ryssland
Den amerikanska organisationen National Democratic Institute for International Affairs (NDI) fördes igår upp på listan över oönskade organisationer i Ryssland. De blir därmed den fjärde utländska organisationen som förbjuds verka i Ryssland.

Igår lämnade den ryska riksåklagaren över en begäran till justitiedepartementet om att organisationen ska föras upp på listan över utländska organisationer som inte är önskvärda i Ryska Federationen. Organisationen bedöms vara ett hot mot rikets säkerhet och de grundvalar som den ryska konstitutionen vilar på.

NDI, som skapades 1983 och är löst kopplad till Demokraterna, leds av den förre amerikanska utrikesministern Madeleine Albright. Deras kontor i Ryssland stängdes redan år 2012 och de har därefter fortsatt att verka genom samarbete med ryska partnerorganisationer.

Påföljden för att verka i en oönskad organisation blir i första hand administrativa bötesstraff på upp till 9 000 kronor eller det dubbla för juridiska personer. Fälls man en andra gång vidtar dock ett straffrättslig förfarande. Där kan påföljden bli tio gånger högre böter, samhällstjänst eller fängelse i upp till sex år. Även genomförande av den oönskade organisationens program eller projekt förbjuds, vilket öppnar för att straffa även deras ryska samarbetspartners.

Lagen instiftades i maj 2015, och i och med gårdagens beslut blir alltså NDI den fjärde organisationen att stämplas som oönskad i Ryssland. Övriga organisationer som förts upp på listan hittills är: National Endowment for democracy, Open Society Foundation och US-Russia Foundation.

Källa: Meduza

Detta inlägg postades i Mosaik den 11 mars 2016 av Maria Hamberg. Överfall följdes av försök till inbrytning i lägenhet

En av de beväpnade männen sträcker sig efter övervakningskameran för att förstöra den.
Några timmar efter gårdagkvällens överfall på en minibuss med företrädare från Kommittén mot tortyr och journalister – däribland svenska Maria Persson Löfgren – gjorde maskerade män med automatvapen ett försök att bryta sig in i kommitténs lägenhet i Ingusjetien.

Detta visar bilder från en övervakningskamera som stod i förbindelse med Kommittén mot tortyrs högkvarter i Nizjnij Novgorod. Av allt att döma lyckades männen inte ta sig igenom dörren. Däremot finns uppgifter om att de lyckades klättra in via en balkong där fönstren stod öppna. Någon personal från Kommittén mot tortyr fanns dock inte i lägenheten.

Överfallet några timmar tidigare ägde rum när gruppen var på väg till Tjetjenien. Gärningsmännen skrek att människorättsförsvararna och journalisterna var terrorister och att de inte hade i Groznyj att göra. Maria Persson Löfgren från Sveriges radio skadades lindrigt, bland annat fick hon ett skärsår när hon släpades mot ett stängsel. Hon befann sig i dag tillsammans med sina kollegor på att lokalt sjukhus i Ingusjetien.

De ingusjetiska myndigheterna utreder händelsen som huliganism och förstörande av egendom. President Putins talesman Dmitrij Peskov har tagit avstånd från det inträffade och flaggat för att även federala myndigheter kan engagera sig i utredningen. Utanför presidentadministrationen har samtidigt flera personer demonstrerat med krav på att lagföra både gärningsmännen och de som står bakom attacken.

Källor: Mediazona, RBK, Meduza

Detta inlägg postades i Mosaik den 10 mars 2016 av Fokus Ryssland. Svensk journalist skadad i överfall på MR-försvarare

Den brinnande bilen. Foto: Jegor Skovoroda
En grupp från människorättsorganisationen Kommittén mot tortyr, på väg från Ingusjetien till Groznyj i Tjetjenien, överfölls i kväll. Sveriges Radios journalist Maria Persson Löfgren ska ha skadats.

Det uppger Mediazonas journalist Jegor Skovoroda från platsen.

Kommittén mot tortyr följer sedan länge utvecklingen i Tjetjenien genom besökande arbetsgrupper, men har mött hårt lokalt motstånd. Deras lokaler utsattes i somras för ett våldsamt intrång och brändes förra vintern ut under en av myndigheterna arrangerad massdemonstration mot MR-försvararna.

I den bil som nu överfölls på väg till Groznyj fanns förutom Kommittén mot tortyrs medarbetare en grupp journalister, däribland Sveriges Radios Maria Persson Löfgren och en norsk kollega till henne.

Skovoroda uppger att bilen tidigare i dag hade skuggats av ett fordon med tjetjenska registreringsskyltar. Överfallet genomfördes av ett tjugotal maskerade män beväpnade med käppar. Dessa drog ut passagerarna, misshandlade dem och brände upp deras bil. Den svenska journalisten ska enligt Skovoroda ha blivit illa skuren i benet. Sveriges Radio uppger dock på sin hemsida att hon bara är lindrigt skadad och i säkerhet.

Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov har på sistone uppmärksammats för sina hotfulla utfall mot regimkritiker, samt som sannolik organisatör av mordet på oppositionsledaren Boris Nemtsov för ett år sedan.

Källa: Mediazona, Sveriges Radio

Detta inlägg postades i Mosaik den 09 mars 2016 av Fokus Ryssland. Skärpningar i lagen om demonstrationer införda

Karelen, lastbilsprotest.
De föreslagna ändringar i lagen om demonstrationer som Fokus Ryssland rapporterade om i början av december har nu klubbats i parlamentet och skrivits under av president Putin.

Bland annat inkluderas fordonsprocessioner i lagen, något som i slutet av året aktualiserades genom omfattande protester från Rysslands lastbilschaufförer mot det nya systemet för vägavgifter, kallat Platon. Också tältläger förs nu in i demonstrationslagen, i ett uppenbart försök att förhindra det slags permanenta torgmöten som ibland förekommer vid politiska val i de postovjetiska staterna. Även ensamprotester, som hittills inte varit reglerade, införs i lagen i de fall den protesterande använder sig av ”en hopfällbar konstruktion”. Vad detta innebär är inte helt klart.

Inrikesministeriet uppger att tältlägerprotester under 2014 förekom i flera ryska regioner, däribland Basjkortostan, Belgorod-, Moskva-, Rostov- och Tjeljabinsklänen. Ministeriet uppskattar också att ett och ett halvt tusen fordon användes vid 126 evenemang, men detta inkluderar förstås inte de nyligen inträffade Platonprotesterna.

I december blev Ildar Dadin den förste att dömas enligt en ny paragraf som möjliggör långa fängelsestraff för upprepade förseelser mot demonstrationslagen. Han fick tre års fängelse.

Källa: Article 20

Detta inlägg postades i Mosaik den 09 mars 2016 av Fokus Ryssland. Enkät över moral och andlighet delas ut till tjetjenska ungdomar
Planerna på att införa så kallade ”andliga pass” i Tjetjenien som presenterades förra månaden föreföll ha lagts på is efter Ramzan Kadyrovs ilskna kommentar om att det minsann bara skulle finnas ett pass i Tjetjenien, och det var det ryska. Men helt försvunnit har idén inte gjort – bara bytt namn. Enligt tjetjenska aktivister så har ”passet” bytts ut mot en enkät, men dess passlika utseende är dock ännu kvar och enkäten sprids nu på skolor runt om i Tjetjenien.
Det var i mitten på februari som den tjetjenska regeringen presenterade nyheten om att så kallade ”andliga pass” skulle införas i Tjetjenien. Passen skulle delas ut till ungdomar mellan 14-35 år och skulle innebära att man bekräftade sin andliga och moraliska renhet genom att fylla i uppgifter om allt ifrån sin religiösa tillhörighet till var man utövade sport. För att passet skulle kunna utfärdas skulle det krävas att en imam styrkte ens uppgifter.

Trots att Kadyrov alltså förnekat att sådana pass skulle införas i Tjetjenien har det strömmat in bekräftelser på att passen visst införts, men under namnet ”frivillig enkät”. Som synes på fotot ovan så är de dock mer utformade som pass än enkäter.

I enkäten får du fylla i uppgifter om var du bor, när du är född, var du arbetar eller studerar, vilken tejp och vird du tillhör, plats där du utövar sport mm. Under platsen för fotot får du skriva under på huruvida du följer, respekterar och hedrar religionens, nationens och statens värden eller ej. Utöver imamens underskrift så förväntas även dina släktingar ange vilka de är, var de bor, och skriva under på att de tar ansvar för dina handlingar.

Syftet med enkäten har inte förklarats, och inte heller hur uppgifterna kommer behandlas. Oklart är också vad som händer om man vägrar fylla i den, eller skriver under på att man inte respekterar religionens, nationens eller statens värden.

Just att släktingarna får skriva under på att de tar ansvar för dina handlingar spekulerar dock många kan vara det huvudsakliga syftet med enkäten. Vid flertalet tillfällen har frågan om kollektiv bestraffning såväl förespråkats som praktiserats under Ramzan Kadyrovs ledning och genom denna enkät blir det svart på vitt att släktingarna kommer hållas ansvariga för ditt agerande. Ett annat givet svar på frågan om syftet med enkäten är att myndigheterna genast får reda på om du är salafist, och därmed en potentiell terrorist i myndigheternas ögon.

Även om många frågor kring enkäten kvarstår så står det dock klart att enkäten inte kan anses vara förenlig med den ryska konstitutionen.

Detta inlägg postades i Mosaik den 08 mars 2016 av Östgruppen. Utvecklingen springer ifrån den svenska säkerhetspolitiken

Foto: Niklas Ehlén/Försvarsmakten

Europa står just nu inför några av sina svåraste säkerhetspolitiska utmaningar på mycket länge. I öster finns det ett allt annat än demokratiskt Ryssland som vill återta det man uppfattar är sin rättmätiga plats i världsordningen, vilket nationsgränser inte kan tillåtas förhindra. I sydost har det syriska inbördeskrigets fem år medfört stora flyktingströmmar, där drygt 10 miljoner människor är på flykt, varav nästan 5 miljoner utanför landets gränser. Detta är dessutom en kris som riskerar att sprida sig vidare och dra in grannlandet Turkiet. Sedan tidigare råder dessutom instabilitet i Irak, där regeringsstyrkorna haft svårt att hålla emot Daesh framfart, vilket också bidragit till flyktingströmmarna. Söder om Medelhavet råder stor oreda i Libyen sedan det internationella samfundets intervention mot Gadaffi-regimen, då varken Säkerhetsrådet, Arabsamfundet eller den libyska övergångsregeringen ville godta en stabiliseringsinsats. Utöver att Daesh börjat etablera fotfäste i Libyen, med risk för en destabilisering av Tunisien, så har Libyen fungerat som ytterligare en fristad och utskeppningshamn för människosmugglare med Europa som mål. Att den militära neddragningen i Afghanistan var ett internationellt misstag att lägga till tidigare misstag i val av strategi i landet, är tydligt sedan talibaner och andra grupper nu destabiliserar och erövrar allt större områden med försvagning av regeringen som följd. Även detta kommer att bidra till fortsatta flyktingströmmar från landet och förhindra människor från att flytta tillbaka.

Alla dessa krishärdar ställer stora krav på den svenska säkerhetspolitiken och har stor påverkan, inte bara på EU och Europa, utan i synnerhet på Sverige. Sverige är det land i Europa som per capita burit den största bördan för förra årets migrationskris med närmare dubbelt så höga kostnader per capita som något annat land i EU (korrigerat 160212). Det ligger därmed i Sveriges primära säkerhetspolitiska intressen att oroshärdarna runt Europa kan stabiliserar snarast möjligt då de både påverkar Sveriges interna förhållanden, liksom landets yttre säkerhet.

Oförmågan i EU att hantera migrationskrisens påfrestningar skapar ytterligare centrifugalkrafter som kan leda till unionens sönderfall. I juni röstar Storbritannien om landet ska vara kvar i EU eller inte. Lämnar Storbritannien EU är det inte osannolikt att landet i sig faller sönder, då Skottland vill stanna i EU och Nordirlands katoliker inte vill ha en yttre EU-gräns till övriga Irland. Detta skulle också innebära ett sönderfall av Europas mest kompetenta försvarsmakt med förmåga till just de expeditionära insatser som Sverige och Baltikum är beroende av i händelse av en konflikt i Norden och Östersjöområdet. Året efter är det franskt presidentval där Marine Le Pen om hon vinner utlovat att Frankrike ska lämna både EU och NATO. Där försvinner i så fall resterande del av Europas expeditionära förmåga. Ett Europa där Storbritannien och Frankrike dragit sig ur samarbeten, kommer också att innebära ett amerikanskt övervägande av landets intressen och åtaganden i Europa. Vi ska heller inte glömma vad höstens amerikanska presidentval kan medföra, både i form av ny president och lägre legitimitet för militära insatser under interimsstyret – en period som historiskt utnyttjats för offensiva handlingar av aktörer.

Det är i det här skedet intressant att gå tillbaka till Försvarsberedningens rapporter från 2007 och 2008 och läsa där vad som skrevs om EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP), respektive säkerhets- och försvarspolitik (ESFP) och Sveriges ansvar för denna när det gällde att omhänderta kriser som inträffar längs Europas gränser. Just nu har vi alltså fyra kriser med direkt bäring på de Sveriges interna förhållanden, ekonomi och säkerhet, där svensk målsättning varit att adressera hot och problem där de uppstår istället för att de ska drabba Sverige på ett direkt sätt.

Av de ovan uppräknade områdena har Sverige en militär närvaro på ca 50 personer i Afghanistan och i Irak ca 35. För båda insatserna har personalen utbildande och inte stridande roller. Säkerhetspolitiken tredje ben utöver diplomati och militär – biståndet, avdelar fortsatt en knapp miljard kr om året till Afghanistan, vilket man får hoppas bidrar till stabilitet. I Irak var biståndsinsatsen på 200 mkr för 2015 (2016 oklart).

Vad gäller en militär insats i Syrien mot Daesh, har Sverige redan sagt nej eftersom det inte finns ett solklart folkrättsligt mandat för insatsen. Det är därtill också kriget mellan Assad-regimen och andra oppositionsstyrkor, allt från med moderata till islamistiska, som orsakat merparten av flyktingsströmmarna och där kommer det varken att bli något mandat eller någon insats sedan Ryssland trädde in på regimens sida. Strategiskt ligger det också i Rysslands intresse att flyktingsströmmarna till Europa fortsätter då det både försvagar EU och ställer EU mot Rysslands nya fiende Turkiet. Sveriges bistånd på ca 300 mkr till Syrien kan man läsa om här.

För Libyen verkar det idag varken finnas några planer att ingå i den europeiska militära styrka som sätts samman av Italien för att bistå en libysk regering om en sådan kan bildas, eller någon avsikt att avdela bistånd att döma av SIDAs hemsida. Försvarsbudgetens anslagskonto för internationella insatser har heller inte något utrymme för någon insats utöver den pågående insatsen i Mali.

Det kan därmed konstaterar att av tre krisområden i Europas omedelbara närhet med direkt påverkan på Sverige, deltar Sverige med 35 personer i utbildningsroll och ca 500 mkr i bistånd. Det är onekligen mycket långt från de målsättningar för vår säkerhet som sattes upp under 00-talet av försvarsberedning, regering och riksdag, samt hur man visionerade att vi gemensamt skulle ta oss säkerhetsutmaningar.

Lägg därtill den numera ständigt närvarande risken för ett krisförlopp i Östersjöområdet i form av rysk aggression mot Baltikum. Det är mycket tydligt att utvecklingen springer ifrån den svenska säkerhetspolitiken och dess till buds stående medel.

Detta inlägg postades i Mosaik den 07 mars 2016 av Wiseman. Ryssland påminns om sin koloniala historia
Tweet

För precis hundra år sen flydde en halv miljon kirgizer och kazaker undan den ryska kolonialmakten till Kina och Afghanistan. Mellan hundra- och tvåhundratusen förlorade livet. När Kirgizistan nu gjort 2016 till ett minnesår över Urkun (Resningen) sker det i skuggan av Rysslands krigföring i östra Ukraina och annekteringen av Krim. När en välkänd kirgizisk politiker i slutet av förra året talade om folkmord och tyckte att en offentlig rysk ursäkt vore läglig kallade den ryska ambassadens representant det för hets mot folkgrupp.

Kirgiziska fångar i kedjor väntar på transport
Rysslands koloniala expansion genomfördes liksom de västeuropeiska stormakternas med brutala metoder. Det talades dock tyst om saken under Sovjetperioden eftersom de nya makthavarna inte hade en tanke på att avstå de erövrade territorierna. När Centralasiens ledare senare efter upplösningen av Sovjetunionen berört ämnet har man varit lågmälda. Kirgizistans förste president Askar Akajev skev 2003 i en bok att ”det är värt att notera att den ryska kolonialismen var mycket mer liberal än den klassiska typ av kolonialism som fick fäste i Afrika och Asien under en lång tid”.

I Sibirien kuvades en del folk under 1600- och 1700-talen utan strid eftersom de levde utspridda i små grupper. För dem var den största katastrofen liksom i andra världsdelar att kolonisatörerna förde med sig sjukdomar som smittkoppor. Men motståndet från tjuktjer, kamtjadaler, korjaker och jakuter ledde till blodiga strider och bestraffningar liksom för de mongoliska daurierna. Från andra delar av imperiet deporterades mongoliska folk som bjudit hårt motstånd till det osmanska riket, framförallt nogajer från sina bosättningar norr om Kaukasus men också Krim och nuvarande södra Ukraina och Moldova. Hur många tjerkesser, abchazier och tjetjener som dödades eller deporterades från Kaukasien på 1800-talet är osäkert men de kan räknas i hundratusental.

Ryskt kavalleri i Kazakstan 1916
När den transsibiriska järnvägen drogs söder om världens djupaste sjö, Bajkalsjön, förvisades de mongoliska burjäterna till reservat på samma sätt som USA:s indianer och deras land togs över av ryska och andra europeiska jordbrukare. Samma sak hände kort efteråt i Sjuflodersområdet (kazakiska Zhetysu, ryska Semiretjie) i Kazakstan. I närliggande nuvarande Kirgizistan tvingades urbefolkningen upp i bergen när arealer motsvarande Skånes och Upplands samlade jordbruksmark överlämnades till ryska bönder i början av 1900-talet. I Centralasien späddes emellertid missnöjet på genom närvaron av Semiretjiekosackerna som efter att ha deltagit i den ryska erövringen fortsatte att uppfattas som ett hot av lokalbefolkningen. Det som 1916 slutligen kom att utlösa ett folkligt uppror inte bara här utan också i andra delar av Centralasien var ett dekret om att 480 000 män mellan 19 och 43 års ålder skulle sändas till första världskrigets fronter för att bland annat gräva skyttegravar. De första protestaktionerna ägde rum i Chudzjand i nuvarande Tadzjikistan.

Upproret bekämpades av 30 000 ryska soldater inklusive Semiretjiekosackerna och artilleriförband. De civila offren bestod bland såväl ryssar som centralasiater till stor del av barn, kvinnor och äldre män eftersom de arbetsföra männen redan befann sig vid fronten. De ryska förlusterna är relativt väl dokumenterade: Närmare hundra soldater föll i strid och över 2 300 civila dödades under centralasiatiska vedergällningsaktioner. Omkring 1 400 ryssar försvann spårlöst. De centralasiatiska förlusterna var avsevärt större men är sämre dokumenterade. Kirgiziska historiker talar om 16 000 som fallit i strid eller avrättats. Kirgiziska Wikipedia uppger 130 000 som lägsta siffra för dem som frös eller svalt ihjäl i Bedelpasset mellan Kirgizistan och Kina under den stora flykten i panik som ägde rum under Urkun i slutet av juli och augusti 1916.

Ryska nybyggare utsattes för vedergällning av folk som berövats sin mark.
De ryska straffexpeditionerna väckte omedelbart avsky bland liberala ryska politiker, bland annat hos Aleksandr Kerenskij som var premiärminister fram till bolsjevikernas oktoberrevolution 1917. Senare stötte sovjetiska gränspatruller på skelettdelar efter de flyende och deras husdjur. Ett par kirgiziska expeditioner samlade ihop fynden och begravde dem. När händelserna började diskuteras offentligt efter Sovjetunionens upplösning hävdade ryska ultranationalister att upproret 1916 hade iscensatts av turkar och tyskar för att försvaga den ryska fronten i Europa.

När Kirgizistans president Almazbek Atambajev, som betraktas som lojal mot Moskva, förra året utlyste 2016 till ett Urkun-år la han tonvikten vid forskning och kulturevenemang. Bland annat kommer en spelfilm om en familjs flykt till Kina att få premiär senare i år och en tävling har utlysts om bästa pjäs om den tragiska perioden.

Det går dock inte att undvika att rannsakningen av de historiska händelserna får en politisk nyans efter Rysslands annektering av Krim för två år sen och avgörande roll bakom kriget i östra Ukraina. Att Ryssland motiverat sin politik med att man vill skydda ryssar andra länder har väckt oro i stora delar av det forna Sovjet. Ryssland har höjt beredskapen och genomfört militärövningar inte bara längs gränsen till Ukraina utan också på sina baser i Kirgizistan och Tadzjikistan. Pressen att ansluta sig till den Rysslandsledda tullunionen har varit hård på Kirgizistan vars största handelspartner i dag är Kina. I ett läge där Rysslands ekonomi hamnat i kris kan kirgizerna inte hoppas på mycket draghjälp från Ryssland.

Jumgal i centrala Kirgizistan 1916
Det gräl som nämndes inledningsvis började med att åklagaren Azimbek Beknazarov, som också är en välkänd politiker, under en konferens vid sjön Issyk Kul betecknat Urkun som ett folkmord. Han sa att en namninsamling pågick bland kirgiziska historiker om krav på en ursäkt från Rysslands president eller talman. Andremannen på Rysslands ambassad, Aleksej Mzareulov, bemötte anklagelsen under en rundabordskonferens den 24 december i huvudstaden Bisjkek. Han sa att Beknazarov saknar vetenskaplig kompetens och att han borde ställas inför rätta för uppvigling till split mellan etniska grupper.

Förmodligen berodde den starka ryska reaktionen delvis på att Beknazarov är en person som lyckats skaka om det kirgizistanska samhället förr. 2002 skrev Kirgizistans president Akajev under ett gränsavtal med Kina. Det var viktigt för det lilla landet att komma på god fot med den store grannen och man hade inte så mycket att sätta emot kinesernas anspråk på ett omtvistat territorium. Beknazarov skrämde Akajev och etablissemanget genom att anklaga presidenten för landsförräderi. För att tysta Beknazarov lät man häkta honom för en tjänsteförseelse som skulle ha begåtts sju år tidigare. Detta gjorde Beknazarov till en hjälte i sin hembygd och ett par hundra människor marscherade mot centralorten för att kräva att han skulle försättas på fri fot. Poliserna som försökte stoppa dem blev nervösa och det slutade med en skottlossning där fem personer dog. Nästa demonstration blev större och man tordes inte annat än att släppa Beknazarov. Sedan dess aktar sig de flesta kirgizer från att argumentera offentligt med honom. Men bakom den ryska ilskan finns också en ovilja att acceptera att det är dags att liksom andra europeiska stormakter inse att kolonialtiden är förbi och att det egna landets välstånd måste skapas med en annan sorts politik.

Det är dock dags också för oss att inse att Sovjetperioden bara var en kort parentes i rysk politik och att det som händer i dag har rötter inte bara i Sovjetunionen utan också i den tidigare historien. Därmed skingras mycket av den aura av mystik som vi tillåter oss kring Ryssland. Ryssland är inte annorlunda. Det finns ingen väg bakåt – varken de utraderade samhällena eller kolonierna går att återställa men människorna där måste få bygga sina egna stater. Vägen framåt borde rimligtvis inte se annorlunda ut för Ryssland än för andra länder i Europa. Ett erkännande av historiska fakta måste vara en av utgångspunkterna.

Detta inlägg postades i Mosaik den 07 mars 2016 av Torgny Hinnemo. Många Kremlsponsrade organisationer är slutna

Topplistan över dem som får presidentbidrag.
Transparency Internationals ryska avdelning har granskat öppenheten hos de ryska organisationer som tar emot stora bidrag från den ryska presidentadministrationen – och funnit att den brister.

Så kallade presidentbidrag delas ut till ganska stora delar av civilsamhället, inklusive en del organisationer som inte alltid följer Kremls linje. Men Transparency Internationals granskning av de 193 största bidragstagarna – de som under en femårsperiod fått totalt minst tio miljoner rubel (ca 1,2 miljoner kronor i dagens penningvärde) – visar att mindre än hälften av dem har egna webbsajter och att betydligt färre där berättar om de bidragssponsrade projekten.

Störst är öppenheten hos ryska Röda korset. Allra minst är den hos något som kallas Det katolska arvet, en organisation som är representerad i presidentens Medborarforum och som i samarbete med rysk-ortodoxa kyrkan sägs verka för katolska intressen.

Den ryska staten har en uttalad ambition att öka betydelsen av lojala organisationer som ägnar sig åt social verksamhet. Listan över dem som under den senaste femårsperioden fått störst bidrag toppas av Afghanistanveteranernas förbund med 46 miljoner rubel.

Källa: Vedomosti

Detta inlägg postades i Mosaik den 03 mars 2016 av Fokus Ryssland. Straffbart förneka Guds existens?
I Pjatigorsk i södra Ryssland pågår just nu en rättegång mot en man som i sociala medier skrivit att Gud inte finns och att Bibeln bara är en samling judiska sagor. För dessa uttalanden riskerar han nu upp till ett års fängelse för att ha kränkt troendes känslor.

Viktor Krasnov diskuterade frågan om Guds existens i en grupp på Vkontakte, den ryska motsvarigheten till Facebook, då ha hans två opponenter tog så illa vid sig av hans kommentar om att det inte finns någon Gud och att Bibeln är en judisk sagobok att de bestämde sig för att göra en polisanmälan.

Polisanmälan ledde så småningom till att utredningskommittén anklagade honom för att ha förolämpat troendes känslor enligt den lag som gör det straffbart att kränka troende människors känslor i Ryssland.

Om Krasnov döms blir det den andra fällande domen enligt lagen om kränkningar av troendes känslor. Lagen instiftades år 2013 efter att Pussy Riot genomfört sitt uppmärksammade uppträdande inne i Frälsarkatedralen år 2012.

Källa: Snob

Detta inlägg postades i Mosaik den 02 mars 2016 av Maria Hamberg. Inläggsnavigering← Äldre inläggSenaste inläggen
Tvingas betala miljoner för obetald skatt 14 mars 2016
Ytterligare en organisation oönskad i Ryssland 11 mars 2016
Överfall följdes av försök till inbrytning i lägenhet 10 mars 2016
Svensk journalist skadad i överfall på MR-försvarare 09 mars 2016
Skärpningar i lagen om demonstrationer införda 09 mars 2016
Medverkande
Barvåbloggen
brodilka
Demo.se – Mi Lennhag om Östeuropa
Fokus Ryssland
Fönstret mot öst
Mellan Minsk och Samarkand
Meta
Mitt Ryssland
Mosaik – Lindrig huliganism
Moskvabloggen
Nadobisaibot
Östeuropa och Ryssland
Ryska rättigheter
Ryssbloggen
Ryssland – Glasnost.se
Ryssland – Med blicken mot öster
Ryssland – O.A.Jonsson
Ryssland – Tystade röster
Ryssland igår och idag – Kjell JO’s Blog
Rysslandsbloggen | svenska.yle.fi
Slavofilistiskt
Springande Tankar
Sylvanien
Wiseman’s Wisdoms
Arkiv
Arkiv Välj månad mars 2016 (10) februari 2016 (18) januari 2016 (19) december 2015 (22) november 2015 (23) oktober 2015 (21) september 2015 (18) augusti 2015 (23) juli 2015 (9) juni 2015 (24) maj 2015 (20) april 2015 (18) mars 2015 (21) februari 2015 (26) januari 2015 (17) december 2014 (28) november 2014 (21) oktober 2014 (41) september 2014 (36) augusti 2014 (32) juli 2014 (27) juni 2014 (28) maj 2014 (36) april 2014 (40) mars 2014 (64) februari 2014 (42) januari 2014 (41) december 2013 (34) november 2013 (22) oktober 2013 (25) september 2013 (24) augusti 2013 (12) juli 2013 (15) juni 2013 (15) maj 2013 (23) april 2013 (30) mars 2013 (17) februari 2013 (12) januari 2013 (31) december 2012 (27) november 2012 (14) oktober 2012 (15) september 2012 (20) augusti 2012 (17) juli 2012 (19) juni 2012 (31) maj 2012 (36) april 2012 (21) mars 2012 (28) februari 2012 (38) januari 2012 (51) december 2011 (42) november 2011 (45) oktober 2011 (21) september 2011 (23) augusti 2011 (25) juli 2011 (9) juni 2011 (18) maj 2011 (12) april 2011 (19) mars 2011 (21) februari 2011 (37) januari 2011 (62) december 2010 (78) november 2010 (72) oktober 2010 (44) september 2010 (47) augusti 2010 (23) juli 2010 (22) juni 2010 (28) maj 2010 (27) april 2010 (47) mars 2010 (46) februari 2010 (41) januari 2010 (45) december 2009 (54) november 2009 (220) oktober 2009 (158) september 2009 (74) augusti 2009 (70) juli 2009 (53) juni 2009 (37) maj 2009 (59) april 2009 (19) mars 2009 (18) februari 2009 (8) januari 2009 (11) december 2008 (14) november 2008 (7) oktober 2008 (10) september 2008 (15) augusti 2008 (12) juli 2008 (2) juni 2008 (1) maj 2008 (1) april 2008 (1) mars 2008 (6) februari 2008 (5) januari 2008 (1) december 2007 (7) november 2007 (12) Nyheter om Ryssland
Lavrov: Ryssland har bevis på turkisk närvaro i Syrien | Utrikes … – Svenska YLE
Nokia bestrider oegentligheter i Ryssland – Hufvudstadsbladet
I Ryssland är missnöje förenat med livsfara – Svenska Dagbladet
Ryssland skickar gorillor på media – Aftonbladet
Moodys drar sig ur Ryssland – Dagens Industri
Sveriges Radios korrespondent attackerad i Ryssland – Aftonbladet
Viktigt låta Ryssland ingå i europeiska gemenskapen – Dagens Samhälle
Ryssland dementerar uppgifter om oljemöte – Dagens Industri
Zebulon Carlander: Ryssland tar över Svarta havet – Svenska Dagbladet
“Ryssland fortsätter att fuska” – Hufvudstadsbladet
Russia news
Mars methane mission lifts off – BBC News
Russia’s Antonov An-30B Aircraft To Conduct Observation Flights … – International Business Times
Putin’s $50 Billion Oil Cache Gives Russia Luxury to Ignore ECB … – Bloomberg
Turkey tensions worsen with Russia: Here’s why – CNBC
EU Considering Sanctions On Iran, Ties With Russia – RadioFreeEurope/RadioLiberty
Rivlin to leave for Russia on Tuesday – Jerusalem Post Israel News
Russia and the US now have the power to impose peace in Syria – The Guardian
Car chief pays price of Russia’s waning appetite for reform – FT.com – Financial Times
Kremlin calling? Meet the Russian pranksters who say ‘Elton owes … – The Guardian
Mikhail Lesin death: Russia demands details from US – BBC News
Новости России
В решении вопроса по Ростовскому шоссе в Краснодаре ищут альтернативу – ИА REGNUM
В Красноярском крае обрушился пролет моста – РБК
Главком ВМФ России подал рапорт об отставке – РБК
Штраф за торговлю санкционными товарами может составить до 1 млн рублей – ИА REGNUM
Великий пост. Досье – ТАСС
В России разрабатывают мосты-“невидимки” для вооруженных сил – РИА Новости
Суд отказался признать Бориса Немцова госдеятелем – Московский комсомолец
СМИ: Евросоюз пересмотрит отношения с Россией – Росбалт.RU
Пресс-секретарь Кадырова потребовал возбудить уголовное дело против Яшина – РБК
В Кемеровской области произошло задымление на шахте – РИА Новости
Drivs med WordPress