Memorials domstolsförhandling uppskjuten

Open_letter_700-600x337

Svenska människorättsorganisationer i gemensamt brev till Rysslands justitieminister

I onsdags skulle det ryska justitiedepartementets yrkande på stängning av människorättsorganisationen Memorial tas upp i högsta domstolen. Som grund för sitt förbudsyrkande har det ryska justitiedepartementet hänvisat till Memorials stadgar som man menar rymt inkonsekventa skrivningar. Memorial har dock i laga ordning korrigerat de aktuella skrivningarna vid ett extrainkallat föreningsmöte i november. Därmed finns det inte heller någon grund för en fortsatt rättslig process mot organisationen. Mot denna bakgrund uppmanade vi tillsammans med ytterligare tre svenska människorättsorganisationer – Civil Rights Defenders, Amnesty Sverige och Fonden för mänskliga rättigheter – i ett öppet brev justitieministern att dra tillbaka sitt yrkande.

När domstolsförhandlingen i onsdags inleddes bad så justitiedepartementes representant om att få skjuta upp processen till ett senare datum, med hänvisning till att man behövde mer tid för att analysera de uppgifter som Memorial lämnat efter sitt extramöte. Domstolen biföll detta och beslöt att återuppta förhandlingarna den 28 januari.

Därmed kan alltså Memorial pusta ut ett tag. Och förhoppningsvis beror justitiedepartementets manöver på att man inser att stängningsyrkandet saknar grund. Den enda rimliga följden är i så fall att dra tillbaka yrkandet i enligt med vår och många andras uppmaning.

 

The Blame Game

Det börjar framgå med all önskvärd tydlighet att läget i den ryska ekonomin förvärras dramatiskt. Det är något jag varnat för i början av oktober, i början av november och senast i fredags. Sedan i fredags har den ryska reporäntan chockhöjts till … Continue reading

MR-kontor brann efter massmöte i Groznyj

En del av plakaten vid antiterrormöte fördömde människorättsförsvararen Igor Kaljapin.

Lördagens antiterrormöte fördömde Kaljapin.

På lördagen fattade ett människorättskontor i Tjetjeniens huvudstad Groznyj eld. Samma dag hade personal från kontoret förföljts av beväpnade män i en bil, och dess chef fördömts vid ett massmöte mot terrorism.

Massmötet ägde rum mot bakgrund av den attack i centrala Groznyj som 4 december berövade 14 poliser livet. Även elva rebeller dog. Det var den allvarligaste incidenten i Tjetjenien på många år.

Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov lovade efteråt att rebellernas familjer skulle utvisas ur republiken och deras hus rivas. De följande dagarna ska enligt uppgift sex familjers hus verkligen ha bränts upp. Människorättsförsvararen Igor Kaljapin, ordförande i Kommittén mot tortyr, kritiserade offentligt Kadyrovs utspel och anmälde det dessutom till federala rättsvårdande myndigheter.

På onsdagen gick Kadyrov ut på Instagram och påstod sig ha information om att någon vid namn Kaljapin skulle ha hjälpt till att finansiera terrorattacken. Om det visade sig vara samme Kaljapin skulle Kadyrov inte lägga fingrarna emellan.

Dagen efter utsattes Igor Kaljapin vid en presskonferens med andra människorättsförsvarare i Moskva för äggkastning. På lördagen ägde så massmötet i Groznyj rum, människorättsförsvararna förföljdes av maskerade och beväpnade män i en bil, och deras kontor brändes ut totalt. Brandkåren tycks ha förhållit sig passiv. Polisen visade sig också ovillig att utreda brandattentatet och grep i stället tillfälligt två människorättsjurister.

Källor: Novaja Gazeta (1), (2), (3), (4)RIA NovostiKadyrovs instagramkonto

Samtal med gårdskarlen

Vi har än en gång flyttat inom Moskva, förhoppningsvis sista gången på länge. I morse gick jag och en väninna till min gamla bostad för att hämta de allra sista grejerna; några Ikeakassar med tallrikar, en dammsugare och annat smått och gott.

Jag hade beställt en taxi i förväg. När vi redan stod ute på trappan med alla grejerna visade det sig att taxibolaget inte hade hittat någon ledig chaufför. Vi skulle bli tvungna att vänta i över en halvtimme. Min väninna stegade raskt fram till den tadzjikiska gårdskarlen Odina,  som vi kände sedan förr, och frågade om han kände någon som har bil.

— Nej, men jag kan knuffa hem era grejer på den här vagnen, sade han och pekade på en ranglig kärra, det som på ryska kallas telezjka och som förr i tiden fanns på varenda järnvägsstation. En fyrhjulig kärra med långsmal botten utan kanter där man kan trava överraskande många grejer på varandra. Nu när alla har hjul på sina kappsäckar har det blivit en mindre lönsam business just på järnvägsstationer. Men telezjkan används fortfarande av gårdskarlar.

Jag erbjöd Odina femhundrade rubel för jobbet. Min väninna spärrade upp ögonen.

– Han skulle ha gjort det för trehundra!

På grund av den starkt försvagade rubeln är femhundrade rubel i dag inte mer än ungefär sju euro. Onödigt att bråka om. Vi travade upp grejerna på kärran och traskade i väg.

På vägen berättade Odina att han har varit utan lön i två månader. Arbetsgivaren ber helt enkelt gårdskarlarna att vänta.

– De säger att om vi vill lämna jobbet så kan vi göra det. Just nu är de skyldiga mig ungefär 40 000 rubel (570 € med dagens kurs), konstaterade Odina lugnt. Han var inte ens upprörd – det här är vardagsmat, i all synnerhet nu då den ekonomiska krisen är ett faktum.

– Ni borde organisera er. Håll ett gemensamt möte. Sedan går ni till arbetsgivaren och säger att ni tänker strejka om ni inte får era löner, sade min väninna.

– Det tjänar ingenting till, konstaterade Odina.

Han har betalat 40 000 rubel för sitt arbetstillstånd. Då gäller det i tre år.

Jag frågade vad gårdskarlarna tjänar just nu.

– Det beror på om du är ryss eller tadzjik. En rysk gårdskarl får drygt 30 000 rubel (430 €). Vi får 15 000 rubel (215 €). Själv får jag lite mer, ca 20 000 rubel (285 €), jag har ett större ansvarsområde än de andra.

Odina var inte upprörd över den här saken heller, det vill säga att arbetsgivaren stoppar hälften av tadzjikiska gårdskarlars lön i sin egen ficka. Det är bara så det är.

Den ryska ekonomiska krisen och framför allt den störtdykande rubeln är en katastrof för miljoner gästarbetare. I åratal har de sänt hem sin lön i rubel till sina familjer i Centralasien och Kaukasien. Nu är rubeln mindre värld än till exempel den kirgiziska valutan som, enligt min källa i Bisjkek. Det innebär drastiskt sänkt levnadsstandard inte enbart för gästarbetarna i Ryssland, utan också för deras familjer och släktingar.

Väl framme hjälpte Odina till med att bära upp våra saker. Han bad inte om pengar. Jag stoppade femhundrarubelsedeln i handen på honom och tog hans telefonnummer. Det är bra att ha sådana här kontakter i Moskva.

Sedan gick han. Vi började packa upp.

Jag tänkte på hur länge världen kommer att se ut på det här sättet. Jag borde börja kämpa för alla dessa rättslösa människor i min stad, men att göra det vid sidan om korrespondentjobbet och min fyraåring känns inte realistiskt. Men det betyder inte att man ingenting kan göra. Jag kunde till exempel ha betalat honom dubbelt så mycket och sagt god jul.

Nästa år i NGO-världen

I en intervju med Grigorij Melkonjants, ordförande i Golos – Rysslands främsta organisation för valövervakning – framkom i veckan intressanta uppgifter om de ekonomiska villkoren för organisationens verksamhet. Genom att avstå utländskt bistånd för att försöka undkomma den förhatliga stämpeln som ”utländsk agent” har Golos gått miste om två tredjedelar av sina resurser, säger Melkonjants. Av de återstående pengarna är paradoxalt nog 90 procent statliga bidrag, möjliga genom att de formellt går till två närstående organisationer som inte agentstämplats. Resten är privata donationer.

Golos har alltså i ganska betydande utsträckning kunnat fortsätta arbeta med valfrågorna, trots att man avstått den utländska finansieringen. Frågan är förstås vad myndigheterna tycker om det.

I somras blev det känt att nya begränsningar för enskilda organisationer var på gång. I maktens korridorer pågick diskussioner om lagändringar som, vid sidan av de ”utländska agenterna”, skulle dela in det återstående civilsamhället i ”samhälleligt betydelsefulla” och ”politiska” organisationer. Skattelättnader, statliga bidrag och en rådgivande roll till myndigheter skulle locka organisationerna att söka den ”samhälleligt betydelsefulla” statusen. De skulle då förbjudas att bedriva politiskt arbete. De ”politiska” organisationerna skulle å sin sida fråntas alla möjligheter till statliga bidrag och att samverka med myndigheter. Tar de emot internationellt bistånd omklassificeras de förstås som ”utländska agenter”.

Nu har dessa idéer även lanserats av Samhällskammaren, det officiella samverkansorganet för enskilda organisationer. I stort sett verkar det vara samma koncept, bortsett från att begreppet ”samhälleligt betydelsefull” har ersatts med ”socialt orienterad”. Man efterlyser också en tydligare definition av begreppet ”politisk”.

Det sistnämnda må vara en god idé. Agentlagstiftningens definition är så bred att den kan drabba varje organisation som på något vis närmar sig opinionsbildning eller lobbying. Man kan undra hur den skiljer sig från den rådgivande roll till myndigheter som ska erbjudas de icke-politiska organisationerna. Är det bara en fråga om vem som bjuder upp till dans?

I huvudsak framstår det dock som ganska tydligt att allt detta ytterst syftar till att belöna anpassliga organisationer och försvåra för dem som krånglar till saker för myndigheterna. För exempelvis Golos ligger det förstås i farans riktning att de statliga bidragen försvinner. Då återstår bara småsmulor av de resurser som tidigare fanns att tillgå.

Verdt å lese — europeisk politikk

George Packer, The Quiet German, The New Yorker, 1. desember. Om Angela Merkels forbløffende vei til toppen av verdenspolitikken. Artikkelen følger kjemiforskeren fra Øst-Berlin fra barndommen til posisjonen som Tysklands forbundskansler og en av verdens tre mektigste politikere. Det er spesielt interessant å legge merke til hennes evne til å handskes med den typen machomenn som har […]

Innehavare av dubbelt medborgarskap avslöjad

Karta från 2001 som visar vilka länder som tillåter dubbelt medborgarskap (grönt) och vilka som förbjuder det (rött).

Karta från 2001 som visar vilka länder som tillåter dubbelt medborgarskap (grönt) och vilka som förbjuder det (rött).

Den federala Utredningskommittén har inlett en förundersökning mot en man med dubbelt medborgarskap. Det är första gången sedan en ny lag antogs i somras.

Att ha dubbla medborgarskap är inte förbjudet i Ryssland. Men i juni antogs en lag som tvingar alla dubbla medborgare att anmäla detta till myndigheterna. Laginitiativet kom från parlamentsledamoten Andrej Lugovoj (känd som misstänkt för poloniummordet på avhopparen Litvinenko i London 2006) och riktades uttryckligen mot eventuella Väst-stödda ”femtekolonnare”.

De flesta ryssar med dubbelt medborgarskap anses dock vara opolitiska. Experter uppskattar deras antal till bortåt tio miljoner, men när deadline för frivillig anmälan löpte ut i början av oktober hade bara 600 000 av dem självmant följt den nya lagens krav. Sedan dess har ytterligare 43 000 senkomna självanmälare belagts med små bötesstraff på maximalt 1000 rubel (150 kronor).

Vad som nu hänt är att myndigheterna för första gången själva avslöjat en dubbel medborgare då han försökte passera gränsen till sitt andra hemland Estland i bil. Han riskerar upp till 400 timmars samhällstjänst eller böter på 200 000 rubel (30 000 kronor).

Källa: Moscow Times (1), (2)

”Agentorganisationer” förbjuds att övervaka val

Golos ordförande Grigorij Melkonjants.

Golos ordförande Grigorij Melkonjants.

”Agentorganisationer” kan snart förbjudas att bedriva valövervakning. Samtidigt erbjuds de en utväg ur agentklassningen, som de dock möter med skepsis.

Sedan två år kan ryska organisationer som tar emot utländskt bistånd – och som arbetar politiskt (med till exempel lobbying eller opinionsbildning) – hamna i justitieministeriets  register över ”utländska agenter”. I dag gäller detta 17 organisationer. En av dem är Golos, känd som landets ledande oberoende valövervakare.

Rysslands Centrala valkommission har dock sagt att agentklassade organisationers deltagande i valövervakningen diskrediterar denna, och i samband med lokalvalen i september satte man käppar i hjulen för Golos. Nu har också statsduman, det ryska parlamentet, godkänt ett tillägg i vallagstiftningen som förbjuder just dessa organisationer att övervaka val.

Golos ordförande Grigorij Melkonjants påpekar dock att man sedan länge bedriver själva valobservationen genom närstående organisationer som inte är agentklassade.

Ändå tänker han göra motstånd mot lagändringen.

– Vi kommer att vända oss till Konstitutionsdomstolen, säger han till Gazeta.ru.

Samtidigt håller justitieministeriet med president Putins godkännande på att utarbeta en mekanism för utträde ur agentregistret. Förmodligen måste organisationerna då antingen sluta med all politisk verksamhet, eller under ett års tid avstå från utländska bidrag. Organisationerna själva befarar att detta bara blir en kosmetisk förändring i en lagstiftning som för deras del visat sig mycket destruktiv.

Källor: Gazeta.ru, Kommersant

Om translit på BT Innsikt

I dag skriver jeg om russisk i digitale medier på BT Innsikt. Den digitale teknologien har satt det kyrilliske alfabetet under press og utfordret russernes syn på rettskriving. I den digitale språkvirkeligheten er det ofte utseendet som teller. Les mer under overskriften Ny russisk (rett)skriving.