Författararkiv: Östgruppen

Avslöjade korruption i Tjetjenien – fick huset uppeldat

ramazan

Ramazan Djalaldinov

För en månad sedan lade den tjetjenska invånaren Ramazan Dzjalaldinov upp ett videoklipp på Youtube där han vädjade till president Vladimir Putin att åtgärda korruptionen i hans by Kenchi i Tjetjenien.

I videon som han publicerade den 14 april uppmanar han Putin att rycka in till försvar av byns invånare och stoppa de lokala myndigheterna från att ta mutor av byns invånare. Han berättade också att pengar från den ryska statskassan som skulle ha gått till att bygga upp krigsskadade hus i byn aldrig nått byns invånare och att folk fortfarande bor i förstörda hus och själva försöker återuppbygga dem.

När Ramazan Dzjalaldinovs video fick spridning på nätet fruktade många människorättsaktivister att hans agerande inte skulle gå ostraffat, vilket nu har visat sig stämma.

I förra veckan larmade Ramazan Dzjalaldinov att Kenchi inringats av lokala säkerhetsstyrkor och invånarna pressats att avslöja var han befinner sig. Efter det har ett byaråd i Kenchi gått ut och fördömt Ramazan Dzjalaldinov i vad som förefaller vara en påtvingad åtgärd i likhet med tidigare  fall där personer som kritiserat Kadyrov tvingats stå till svars för sina handlingar inför byaråd som fördömer och förbannar dem. Ramazan Dzjalaldinov berättade också att maskerade män i militärkläder eldat upp hans hus. Ramazan Dzjalaldinov hade dock redan flytt till hemlig plats i Dagestan, men efter att hans hus eldats upp har även hans fru och barn flytt Tjetjenien. Vittnen har även rapporterat om ett misstänkt kidnappningsförsök mot Dzjalaldinov när han lämnade en moské i Dagestan i förra veckan.

Enligt Ramazan har han erbjudits att återvända till Tjetjenien och att hans hus skulle bli återuppbyggt om han bara gick med på att sluta prata med medier och sluta fred med Kadyrov.

Just strategin att bränna upp hus som tillhör både obekväma personer och deras familjer har blivit en vanligt förekommande bestraffningsmetod i Tjetjenien. Genom att bestraffa även de anhöriga når man effektivt en tystnadskultur där folk inte vågar avslöja ens för människorättsaktivister vad deras släktingar har utsatts för. President Putin har sedan tidigare förbjudit förekomsten av metoden att bränna upp folks hus. Att det fortfarande förekommer blir således ett i raden av oroande bevis på att den ryska centralmakten inte längre har någon makt i Kadyrovs Tjetjenien.

Panamadokumenten avslöjar koppling till Putin i Magnitskij-fallet

roldugin

Cellisten Sergej Roldugins förmögenhet i jämförelse med några av världens största artisters.

OCCRP publicerade i förra veckan en uppmärksammad artikel där de beskriver hur Putins gode vän cellisten Sergej Roldugin tog emot en stor summa pengar från ett offshorebolag samtidigt som samma företag användes för att stjäla pengar från den ryska statskassan i Magnitskij-fallet. 

Cellisten Sergej Roldugin beskrivs av som en av Putins närmaste vänner och enligt OCCRP fungerar han som hemlig målvakt till Putin. En stor del av de rikedomar han sitter på anses vara Vladimir Putins. I samband med att Panamadokumenten släpptes blev Roldugin en av de mest uppmärksammade ryska namnen på grund av sin förmögenhet på 2 miljarder US$, kopplingar till Bank Rossija samt ägande av diverse offshorebolag.

De senaste uppgifterna om Roldugins kopplingar till Magnitskij-fallet är häpnadsväckande. Det kan dock förklara mycket av Kremls hårda linje i fallet Magnitskij och varför Putin var beredd att offra så mycket för att försvara förövarna.

Det var år 2024 som Magnitskij hittades död i fängelset efter att ha misshandlats och förvägrats vård under en längre tid. Om de nya uppgifterna stämmer så kan Putin genom detta avslöjande anses direkt delaktig i Sergej Magnitskijs död.

Seminarier om rysk korruption i Stockholm

Den 10-12 maj gäAK_photostas Östgruppen av den ryska journalisten och människorättsförsvararen Andrej Kalich. Under dessa dagar arrangerar vi två seminarier på det högaktuella temat Korruptionen i Ryssland.

Andrej var tidigare medarbetare vid Centret för mänskliga rättigheter och demokratiutveckling men jobbar idag som frilansjournalist. Han leder expertgruppen för anti-korruption i det rysk-europeiska civilsamhällesforumet, och är medförfattare till rapporterna ” Corruption and Human Rights in Contemporary Russia”, ”Russian black money in the EU”, ”Indications of Transborder Corruption in Investment Projects in Russia” och  “The role of civil society in fighting corruption”.

Vissa av rapporterna kommer finnas tillgängliga vid seminarierna. Mer information om seminarierna finner ni nedan. Anmälan via denna länk: http://simpleeventsignup.com/private_event/76812/5c6b50c255

Varmt välkomna!

 

How to prevent transborder corruption between Europe and Russia?

When the Panama Papers hit the headlines earlier this spring, a lot of attention was given to the extensive corruption in Russia, and particularly to the close ties to president Putin personally. Still, many believe that we only have seen the tip of the iceberg.

To deepen the understanding of Russian corruption, and especially its international links, Östgruppen invites you to a seminar where the question of how to prevent the transborder corruption between Europe and Russia will be addressed.

As corruption has become increasingly global, Russian and European actors need to cooperate to fight it. There are both Russian black money invested in Europe, and European investments in dubious projects in Russia.  Preventing this kind of global corruption should be of great importance to us. So what international initiatives and instruments are needed to fight the transborder corruption? And how can we prevent ourselves from becoming a cog in the Russian corruption machinery?

Participants:

  • Andrey Kalikh, freelance journalist and former co-worker at the Centre for development of democracy and human rights. Head of the expert group of anti-corruption within the EU-Russia Civil Society Forum. Co-author of the reports ”Corruption and Human Rights in Contemporary Russia”, ”Russian black money in the EU”, ”Indications of Transborder Corruption in Investment Projects in Russia” and  “The role of civil society in fighting corruption
  • Birgitta Nygren, former head of Global Responsibility at the Ministry of Foreign Affairs, board member of Transparency International Sweden.

Place: The Royal Coin Museum, Slottsbacken 6.
Time: May 11th, 12.00-13.30. We offer a light lunch from 11.30.
Language: English.

RSVP: http://simpleeventsignup.com/private_event/76812/5c6b50c255

Some of the above-mentioned reports will be available during the seminar.

_______________________________________________________________________

The link between corruption and human rights violations. The case of Russia

The extensive corruption in Russia is a problem that affects many parts of the Russian society. Not only does corruption hamper the economic growth and destroys the efficiency of the state system, but has also got a huge effect on discrimination, inequality, impunity and human rights violations. The correlation between corruption and human rights is strong: The higher level of corruption there is  – the poorer is also the human rights record. Russia illustrates a striking example for this phenomenon.

On the 10th of May, Östgruppen invites you to a lecture by Russian journalist and human rights defender Andrey Kalikh, who has written several reports on corruption in Russia. While Andrey was working as a human rights defender, he established clear facts that the most of the human rights violations in Russia are based on corruption. For this reason, after almost 20 years defending human rights, he turned to anti-corruption work. During the evening Andrey will present examples of the linkage between corruption and human rights violations in Russia and give suggestions on what we can do to support this work.

Andrey Kalikh is a freelance journalist and former co-worker at the Centre for development of democracy and human rights. He is the head of the expertgroup of anti-corruption within the Russian-European Civil Society Forum. Co-author of the reports ” Corruption and Human Rights in Contemporary Russia”, ”Russian black money in the EU”, ”Indications of Transborder Corruption in Investment Projects in Russia” and The role of civil society in fighting corruption”.

Place: The Swedish Institute, Slottsbacken 10.
Time: May 10th, 18.00
Language: English

Some of the above-mentioned reports will be available during the seminar.

RSVP: http://simpleeventsignup.com/private_event/76812/5c6b50c255

Människorättsförsvarare en legitim måltavla i Kadyrovs Tjetjenien

igor-kalyapi-grozny-attack

Igor Kaljapin efter attacken i Groznyj i onsdags.

I onsdags kväll attackerades Igor Kaljapin, ordförande för Kommittén mot tortyr, med ägg, tårta och färg mitt i centrala Groznyj, efter att ha blivit utkastad från sitt hotell.

Hotellet Grozny City meddelade Kaljapin strax efter att han checkat in att han måste lämna sitt rum och inte var välkommen att bo där på grund av hans kritik mot Ramzan Kadyrov. Precis utanför entrén till hotellet blev han överfallen av ett tiotal maskerade ungdomar som slog honom, kastade ägg, tårta och grön färg på honom. Händelsen ägde rum bara en vecka efter att hans kollegor överfallits när bilen de färdades i mellan Ingusjien och Tjetjenien attackerades av maskerade män, då även SR:s Rysslandskorrespondent Maria Person-Löfgren fanns med och skadades lindrigt.

Tjetjenska människorättsförsvarare har länge hört till de mest utsatta i Ryssland, och just Kommittén mot tortyr har dessutom varit en av de organisationer som drabbats värst. Kommittén har vid ett flertal tillfällen tidigare hotats och trakasserats. I somras attackerades de av en aggressiv mobb när en stor demonstration utanför deras kontor i Groznyj urartade, och deras lokaler vandaliserades.

Mönstret av liknande attacker mot både dem och andra organisationer talar sitt tydliga språk om vilka som ligger bakom. Förtryckarregimen i Groznyj vill inte att någon ska kunna rapportera om vad som försiggår i republiken. Efter dessa attacker krymper utrymmet att verka i Tjetjenien ännu mer, vilket är mycket olyckligt och borde bemötas med handfast agerande från myndigheternas sida.

Men från officiellt håll har reaktionerna på de senaste attackerna mot människorättsförsvarare och journalister inte varit så starka reaktioner som man kunnat önska. Putins pressekreterare Peskov sa visserligen att attackerna är oacceptabla och utgör en oroväckande trend, men lade samtidigt till att han inte kopplar samman dem med Kadyrovs styre, utan snarare med den utbredda kriminaliteten i regionen. Kadyrov själv tiger. Och den tjetjenske ombudsmannen för mänskliga rättigheter, Nurdi Nuchazjijev håller sig till en beprövad linje av skuldbeläggande av människorättsförsvararna själva.

Ombudsmannen menar att attacken mot kommittén i förra veckan kan varit arrangerad av Kommittén mot tortyr själva, i syfte att skapa uppmärksamhet för deras organisation.

Ett påstående så absurt och förfärligt att det borde föranleda största möjliga kritik.

Tyvärr är det dock inte ovanligt att det låter så från de tjetjenska myndigheterna. Vid mordet på Memorial-medarbetaren Natalija Estemirova menades det också att hon mördats av sina egna, och i samband med mordet på Boris Nemtsov så hävdar utredningskommitténs talesperson Vladimir Markin fortfarande att det kan ha varit ”utländska krafter” som beställde mordet på sin egen bundsförvant för att svärta ner Rysslands anseende.

Just mordet på Estemirova lyfter den tjetjenske ombudsmannen upp som ”bevis” för sin teori och menar att Memorial efter det brutala mordet blev kända över hela världen, fick ta emot priser och utmärkelser och ”blomstrade” som organisation.

Sanningen består dock snarare i att Memorial i Tjetjenien i flera år fick hålla sitt kontor stängt och att de människorättsorganisationer i regionen som ännu försöker verka upplever en tillvaro som kan beskrivas som rena motsatsen till ”blomstrande”. Medarbetarna på Memorial beskrivs som skräckslagna – men det är knappast Igor Kaljapin de är rädda för.

För de människor som kritiserar Kadyrov är rättslösheten total. En rättslöshet som bara de ansvariga i Kreml skulle kunna förändra, men där inget som helst intresse av det verkar finnas.

I veckan förklarade för övrigt samma ombudsman i ett pressmeddelande att han bett utredningskommittén att inleda en utredning mot Novaja Gazeta-journalisten Jelena Milasjina som han menar  publicerar lögner om den tjetjenska talmannen Magomed Daudov. Vems rättigheter ombudsmannen för mänskliga rättigheter egentligen försvarar är tydligt.

Enkät över moral och andlighet delas ut till tjetjenska ungdomar

Planerna på att införa så kallade ”andliga pass” i Tjetjenien som presenterades förra månaden föreföll ha lagts på is efter Ramzan Kadyrovs ilskna kommentar om att det minsann bara skulle finnas ett pass i Tjetjenien, och det var det ryska. Men helt försvunnit har idén inte gjort – bara bytt namn. Enligt tjetjenska aktivister så har ”passet” bytts ut mot en enkät, men dess passlika utseende är dock ännu kvar och enkäten sprids nu på skolor runt om i Tjetjenien.

Det var i mitten på februari som den tjetjenska regeringen presenterade nyheten om att så kallade ”andliga pass” skulle införas i Tjetjenien. Passen skulle delas ut till ungdomar mellan 14-35 år och skulle innebära att man bekräftade sin andliga och moraliska renhet genom att fylla i uppgifter om allt ifrån sin religiösa tillhörighet till var man utövade sport. För att passet skulle kunna utfärdas skulle det krävas att en imam styrkte ens uppgifter.

Trots att Kadyrov alltså förnekat att sådana pass skulle införas i Tjetjenien har det strömmat in bekräftelser på att passen visst införts, men under namnet ”frivillig enkät”. Som synes på fotot ovan så är de dock mer utformade som pass än enkäter.

I enkäten får du fylla i uppgifter om var du bor, när du är född, var du arbetar eller studerar, vilken tejp och vird du tillhör, plats där du utövar sport mm. Under platsen för fotot får du skriva under på huruvida du följer, respekterar och hedrar religionens, nationens och statens värden eller ej. Utöver imamens underskrift så förväntas även dina släktingar ange vilka de är, var de bor, och skriva under på att de tar ansvar för dina handlingar.

Syftet med enkäten har inte förklarats, och inte heller hur uppgifterna kommer behandlas. Oklart är också vad som händer om man vägrar fylla i den, eller skriver under på att man inte respekterar religionens, nationens eller statens värden.

Just att släktingarna får skriva under på att de tar ansvar för dina handlingar spekulerar dock många kan vara det huvudsakliga syftet med enkäten. Vid flertalet tillfällen har frågan om kollektiv bestraffning såväl förespråkats som praktiserats under Ramzan Kadyrovs ledning och genom denna enkät blir det svart på vitt att släktingarna kommer hållas ansvariga för ditt agerande. Ett annat givet svar på frågan om syftet med enkäten är att myndigheterna genast får reda på om du är salafist, och därmed en potentiell terrorist i myndigheternas ögon.

Även om många frågor kring enkäten kvarstår så står det dock klart att enkäten inte kan anses vara förenlig med den ryska konstitutionen.

Omstridd minnesdag i Tjetjenien

Den 23:e februari 1944 deporterades det tjetjenska folket till Centralasien, anklagade av Stalin för att ha samarbetat med Nazi-Tyskland. Under alla år har man högtidlighållit minnet av deportationen just idag den 23:e februari – samma dag som övriga Ryssland firar fosterlandsförsvararnas dag.

Men under senare år har detta blivit kontroversiellt. I dag bör tjetjenerna inte längre i första hand minnas sin egen historia, utan den ryska statens. Den traditionella sorgedagen över deportationen som krävde över hundratusen människors liv ska ersättas med firande av fosterlandsförsvararnas dag, enligt Kadyrovs påbud.

Minnesdagen av deportationen är numera flyttad till 10:e maj, en dag som ska spenderas åt att minnas de många tragiska händelser som utspelats i den tjetjenska historien. Som av en händelse sammanfaller den nya allmänna sorgedagen med en privat sorgedag för Ramzan Kadyrovs familj. Den 10 maj är nämligen dagen som Ramzan Kadyrovs far (den förre tjetjenska presidenten Akhmat Kadyrov) begravdes 2024 efter att ha mördats vid en terrorattack dagen innan.

Ruslan Kutajev

Ruslan Kutajev

För tredje året i rad hålls därför inga officiella möten eller manifestationer som högtidlighåller deportationsminnesdagen i Tjetjenien och många tjetjener menar att de nuvarande tjetjenska makthavarna försöker utradera minnet av tragedin –44. När den tjetjenska aktivisten Ruslan Kutajev, ordförande för organisationen Kaukasusfolkens församling, för två år sedan motsatte sig beslutet och arrangerade en konferens i Groznyj till minne av deportationen så slutade det med ett mångårigt fängelsestraff för honom. Dagen efter att konferensen hållits kallade den tjetjenska talmannen Magomed Daudov till sig flera av deltagarna för att uttrycka sitt missnöje. Samma dag fördes Ruslan Kutajev bort av maskerade män, torterades, anklagades för innehav av heroin och dömdes senare till fyra års fängelse.

Trots påbuden uppifrån fortsätter tjetjenerna att högtidlighålla minnet av deportationen den 23:e februari. Deportationen är för många tjetjener ett öppet sår som påverkat även följande generationer djupt och utgör en ständigt närvarande del av det tjetjenska livet. Att förminska denna händelse och att förvägra det tjetjenska folket rätten att minnas den på ett värdigt sätt är en förolämpning mot hela det tjetjenska folket och dess tragiska historia.

Mer om deportationen av tjetjenerna finns att läsa här.

Intensifierade trakasserier mot krimtatarerna

Prosecutor Natalya Polomskaya.jpg

Natalja Poklonskaja

En ny våg av trakasserier som är tydligt politiskt motiverade har inletts mot krimtatarerna. Med bara några dagar kvar till tvåårsdagen av den ryska annekteringen av Krim har Krims riksåklagare Natalja Poklonskaja lämnat över en begäran till högsta domstolen om att förklara den krimtatariska organisationen Mejlis extremistisk och därmed förbjuda dess existens i Ryssland.

Redan när Poklonskaja tillsattes våren 2024 gick hon ut och varnade Mejlis att de måste förändra sin verksamhet – annars skulle hon kräva att den exremismförklarades och nedstängdes, vilket hon nu alltså gjort.

Allt sedan den ryska ockupationen för två år sedan har krimtatarerna vägrat erkänna Krim som ryskt territorium och har sedan dess drabbats hårt av trakasserier och kränkningar av sina mänskliga rättigheter. Krimtatariska medier har stängts ner och journalister hotats, aktivister har dödats och kidnappats, människor har hotats och anklagats för extremism, och nu väntas alltså beskedet om att deras högsta beslutande organ blir illegalt.

Mustafa Dzjemilev

Mustafa Dzjemilev

Mejlis, som skulle kunna likställas med en krimtatarisk regering, leddes länge av den kända dissidenten Mustafa Dzjemilev, som sedan den ryska ockupationen av Krim inleddes inte tillåts befinna sig på halvön. I slutet av januari utfärdades en federal arresteringsorder om hans gripande, och hans släktingar har utsatts för trakasserier i syfte att komma åt honom, vilket även drabbat andra tatariska aktivister.

Den senaste tiden har det rapporterats om att specialstyrkor genomför räder och genomsöker hem efter bevis för extremism i en utsträckning som inte tidigare skådats. För några dagar sedan greps fyra krimtatarer och anklagades för att tillhöra terroristgruppen Hizb-ut-Tahrir som är förbjuden i Ryssland. En av de fyra gripna är medlem i en frivilligorganisation som söker försvunna krimtatarer och människorättsorganisationer spekulerar i om att de gripits på grund av att de berättat om MR-situationen på Krim för tillresta EU-representanter. Tidigare den här månaden fördömde Europaparlamentet Ryssland för dess behandling av krimtatarerna.

Om högsta domstolen väljer att följa Poklonskajas begäran att extremismförklara en minoritets högsta beslutandeorgan så är det ett mycket illacrimean-tatars-kirimvarslande steg i behandlingen av krimtatarerna. Mejlis är trots allt inte en vanlig organisation utan valda representanter för det krimtatariska folket. Om högsta domstolen förbjuder organisationen berövar man inte bara en utsatt minoritet dess politiska möjligheter att påverka via demokratiska medel utan extremistförklarar praktiskt taget hela det krimtatariska folket.

För krimtatarerna med sin oerhört smärtsamma historia verkar den närmaste framtiden inte utlova någon förbättring, snarare tvärtom.

Major som avslöjade missförhållanden i armén frigiven

major matvejevMajor Igor Matvejev som år 2024 avslöjade missförhållanden inom den ryska armén har efter fyra och ett halvt år i fängelse nu avtjänat sitt straff och släppts fri.

Matvejev dömdes formellt sett för misshandel, men eftersom att anklagelserna mot honom väcktes strax efter att han spelat in en film riktad till Medvedev där han avslöjade att ryska soldater serverades hundmat samt förekomst av korruption och andra missförhållanden i armén så ansåg många att anklagelserna mot honom var fabricerade. Människorättsorganisationer menade att han inte fick en rättvis rättegång utan att syftet var att statuera ett exempel på hur det kunde gå för militärer som vågade avslöja missförhållanden.

Så har något förändrats under åren major Matvejev suttit fängslad?

En stor satsning på det ryska försvaret har gjorts de senaste åren, vilket har bidragit till att förändra situationen för soldaterna i den ryska armén till det bättre. Reformer har gjort öppenheten större och kränkningarna av mänskliga rättigheterna färre. Antalet anmälda incidenter minskar. Generalstaben hävdar själva att dedovsjtjinan helt försvunnit och tillhör det förgångna. Det förekommer också att personer ställs inför rätta för pennalismen inom den ryska armén, som i fallet med ”Leonidov” som vi tidigare rapporterat om i bloggen.

En kombination av att allt fler soldater har högskoleutbildning, att fler och fler är yrkessoldater och inte värnpliktiga, samt att värnpliktstiden förkortats till bara 12 månader sägs vara de viktigaste orsakerna till förbättringen. Men även om tendensen är att det blir bättre och bättre så återstår ännu mycket att göra.

Samtidigt som det ryska propagandamaskineriet visar upp tjusiga militära anläggningar i Syrien med eget bageri, specialtillverkade uniformer, och bastu för de stridande, så ser verkligheten på hemmaplan inte lika tilltalande ut. Bara för två år sedan uppmärksammades ett fall liknande det som Matvejev avslöjade, då soldater gick ut och klagade på maskar i maten och man fann grova sanitära olägenheter i militärbasen med mögel och råttlort bland maten. I juli förra året kollapsade några baracker i en förläggning och 23 soldater miste livet. Orsaken konstaterades vara förfallna byggnader och bristande översyn av dem.

Och även om en allt större del av soldaterna inte längre är värnpliktiga utan yrkessoldater som man inte borde kunna behandla hursomhelst så förekommer ändå rapporter om tvångsrekrytering, och att de yrkessoldater som inte ställt upp på att åka som frivilliga till Ukraina hotats med avsked om de inte accepterar. Under kriget i Ukraina skickades soldater till Ukraina utan att de fick veta vart de skulle skickas. Dödade soldater begravdes i hemlighet, deras släktingar hotades till tystnad, och ett beslut fattades om att klassificera militära förluster under fredstid som statshemlighet – allt i syfte att ryskt deltagande i kriget inte skulle kunna bevisas.

Så även om det går att se vissa förbättringar, så är det ännu väldigt riskfyllt att tjänstgöra i den ryska armén.

Vad gäller major Matvejev som fick sitta i ryskt fängelse i fyra år för att han vågade avslöja sanningen om missförhållandena i armén så är han är han full av energi och redo att fortsätta kämpa för att de skyldiga ska straffas.

Sibiriska miljöorganisationer kämpar mot benämningen utländsk agent

Foto: Frontline Defenders

Foto: Frontline Defenders

I veckan utsåg Putin år 2024 till ”Ekologins år” i Ryssland. Förberedelser för det året kommer att påbörjas redan nu. Ironiskt nog presenteras den nyheten samtidigt som tre sibiriska miljöorganisationer hamnat i fokus för deras kamp mot benämningen ”utländska agenter”. Miljöorganisationer har länge varit en utsatt aktör i Ryssland, och det finns inga tecken på att det är på väg att bli bättre.

Den sibiriska miljöorganisationen Dauria fördes i förra veckan upp på listan över utländska agenter i Ryssland efter att de tagit emot brittiska pengar till ett utbildningsprojekt. Organisationen som jobbar med miljöfrågor vid Kenonsjön har protesterat mot beslutet och menar att det är felaktigt.

”Alla dessa år som vår organisation har funnits, så har vi aldrig sökt konfrontation med makthavarna. Det är inte vår väg”, säger Natalija Kovaljenok, ordförande för organisationen. ”Vi har alltid försökt komma överens med dem om det som behövt göras för regionen, för livet, för oss alla. ”

Samtidigt påbörjades organisationen Sakhalins Miljöväktares överklagande mot att de fördes upp på listan över utländska agenter i augusti 2024. De hade då mottagit pengar från Leonardo di Caprios miljöfond – pengar de lämnade tillbaka efter att ha stämplats som utländsk organisation. Sakhalins miljöväktare är en av de äldsta ryska miljöorganisationerna och även den allra östligaste organisationen i Ryssland som förts upp på listan hittills.

Mot organisationen Bajkalsjöns ekologiska våg pågår det också en rättsprocess, då de har vägrat acceptera statusen som utländsk agent och fortsatt arbeta utan att uppfylla alla de kriterier som måste uppfyllas om man stämplats som utländsk agent. Vid värsta tänkbara scenario kan organisationen och dess ordföranden tillsammans dömas till 1.4 miljoner rubel i böter. Dom väntas den 18:e januari.

Hittills har ett 20-tal ryska miljöorganisationer förts upp på listan över utländska agenter och det är tydligt att ryska miljöorganisationers arbete fortsätter att försvåras av den lagen.

Om de ryska makthavarna menar allvar med att 2024 ska bli ett framgångsrikt år för den ryska miljön så borde de ryska miljöorganisationerna vara en given aktör att samarbeta med - inte aktivt motarbeta dem.

Kadyrov liknar den ryska oppositionen vid folkets fiender

ramzan-kadyrovI ett uppmärksammat uttalande  sa Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov igår att den ryska utomparlamentariska oppositionen borde ställas inför rätta som ”Folkets Fiender”. Ord som klingar skrämmande bekanta från Sovjettidens terror.

Det var vid en presskonferens igår som Kadyrov uttalade sig om den ryska utomparlamentariska oppositionen som han anser består av okända personer som vill skapa sig popularitet genom att kritisera president Putin. Kadyrov sa att den utomparlamentariska oppositionen utger sig för att bry sig om landets framtid men att de istället för att samarbeta med makthavarna för att nå en lösning på den ekonomiska krisen egentligen utnyttjar den för sina egna syften. Vidare menar Kadyrov att de dansar efter västerländska säkerhetstjänsters pipor och att de därför borde behandlas som förrädare och folkfiender och dömas för den omstörtande verksamhet de ägnar sig åt.

Uttalandet kommer bara en månad före årsdagen av mordet på Boris Nemtsov – ett mord som många misstänker kan ha beställts av just Kadyrov. Oppositionspolitikern Ilja Jasjin (som för övrigt besökte Östgruppens Rysslandsdagar förra året) och hans kollegor arbetar just nu på att färdigställa en rapport om Tjetjenien, där de bland annat utreder just de tjetjenska kopplingarna till mordet på Nemtsov. Rapporten avser publiceras vid ettårsdagen av mordet på Boris Nemtsov den 27:e februari. Under arbetet med den rapporten vände sig Ilja till Kadyrov i ett öppet brev i mitten på december och bad om ett möte för att få en chans att fråga ut Kadyrov om mordet på Boris Nemtsov. Istället för ett möte kallade Kadyrov Ilja för en ”kul snubbe” i sociala medier.

Kanske bör man tolka dessa senaste uttalanden som det egentliga svaret på Iljas brev.