Archive for the 'Gazprom' Category

Nytt läge för gastillförsel till EU

Under den senaste tiden har ett par händelser bidragit till att förutsättningarna för Europas gasförsörjning kan hålla på att förändras.

I dagarna har det sett ut som om ett nytt gaskrig håller på att blåsa upp mellan Ukraina och Ryssland. I onsdags deklarerade Ukrainas energiminister Jurij Bojko på en presskonferens att Ukraina i år kommer att importera 27 miljarder kubikmeter (bcm) gas från Ryssland. Problemet är bara att svaret från ryska statsägda Gazproms ordförande Aleksej Miller blev: ”Gazprom är oroat. Den kontrakterade volymen är 52 bcm.” Enligt avtalen skall ändringar annonseras i god tid. Ukraina hävdar att man informerade Gazprom redan i maj om att importen skulle komma att bli betydligt lägre (2011 importerades ca 40 bcm från Ryssland) och Bojko uppmanar sina ryska partners att lösa eventuella problem på ett ”civiliserat sätt”.

Rysslands president kommenterade att man självklart kommer att lösa frågan ”civiliserat”, d v s genom förhandlingar. Men Ukraina har inget vidare utgångsläge. Även om ekonomin i fjol gick bättre än på flera år med uppskattningsvis runt 5% BNP-tillväxt, tack vare ökad export och goda skördar, ser 2024 osäkert ut, inte minst på grund av EU:s skuldkris. Det skall också ställas i relation till den tvåsiffriga nedgången under krisen 2024. I det läget har landet inte råd med extrakostnader i storleksordningen miljarder dollar. Det Ryssland är ute efter är att köpa in sig i kontrollen av det ukrainska gasledningsnätet, allra helst som i Vitryssland, där Gazprom i november tog över de resterande 50% i Beltransgaz. Men frågan är tabu för ukrainska politiker, även den nuvarande förmodat ryskvänlige Viktor Janukovytj, eftersom det skulle spela bort landets enda starka kort gentemot grannen, kontrollen över rysk gastransport till EU.

Bara veckor innan detta seglade upp har Turkiet på kort tid godkänt två avgörande kontrakt för gastransport. Det ena var den Transanatoliska (Trans Anadolu) gasledningen, som skall föra gas från gränsen mot Georgien i öster till den västra på Balkan och till städerna i västra Anatolien (som idag till stora delar måste försörjas med gas från Ryssland via Bulgarien och den s k Blue Stream över Svarta havet). Gasen kommer fr o m 2024 att flöda från det stora fältet Shah Deniz i Azerbajdzjan och det är också statsägda azeriska oljebolaget SOCAR som står som ägare till 80% i det nya konsortiet för Trans Anadolu (resten ägs av statliga turkiska bolagen TPAO och BOTAŞ). Avtalet får ses som ett genombrott för Azerbajdzjan, som får exportera till de europeiska marknaderna utan att gå via Ryssland, men också för Turkiet, som säkrar tillgång till sin interna gasförsörjning från det azeriska jättefältet.

Tänkta dragningar för Nabucco och South Stream (ill. Samuel Bailey)

Men hur blir det för EU, som också i många år har försökt säkra gas från Kaspiska havet utan att gå via Ryssland (och Iran)? Framför allt har man här slagit på trumman för den s k Nabucco-ledningen, som är tänkt för kaspisk och kanske irakisk gas och skall löpa via Azerbajdzjan, Turkiet och Balkan till Österrike. Problemet är att det har funnits konkurrerande projekt och olika viljor inom EU och även om de flesta transitländerna nu är med på planen är själva gasen inte säkrad, inte heller finansieringen. Därför kan man antingen se Trans Anadolu som en konkurrent som definitivt sänker de planerna - eller så kan den tvärtom komma att utgöra stommen i en kortare framtida variant av Nabucco som ansluter vid turkiska gränsen. Det scenariot är inte helt otänkbart, eftersom den gas som skall tas ut för Turkiets internbehov åtminstone till en början skulle tillåta också den planerade exporten till Europa. I vilket fall som helst har Turkiet skaffat sig en bra position som transitland - och i linje med EU:s önskan att förbigå Ryssland.

Därför var den andra överenskommelsen som slöts mellan Turkiet och Ryssland strax före nyår en aning förbryllande. Där gav man nämligen Ryssland ett efterlängtat klartecken att bygga South Stream (den måste löpa antingen genom Turkiets eller Ukrainas ekonomiska zon i Svarta havet), som brukar betraktas som en direkt konkurrent till Nabucco och vore ett sätt för Ryssland att föra gas direkt till Bulgarien och EU-marknaden. Vladimir Putin var nöjd över att Turkiet gett Ryssland en ”underbar julklapp”. Ingen förklaring har kommit från Ankara om vad man förväntar sig i utbyte, men det verkar inte vara den av Turkiet önskade ledningen för rysk olja från Svara havet till Medelhavet, som skulle kunna avlasta Bosporen från farlig tankertrafik.

Den 8 november vred Angela Merkel och Dmitrij Medvedev gemensamt på kranen vid öppningsceremonin för Nord Stream. När dess båda ledningar genom Östersjön är på plats senare i år kommer 55 bcm årligen att kunna flöda direkt från ryska Viborg till Tyskland och Västeuropa. South Stream i sin tur är beräknad för ca 63 bcm. Det ser alltså för tillfället ut som om Ryssland fått ett överläge i kampen om rutterna för EU-exporten.

Särskilt dåliga nyheter är allt detta för Ukraina. Landets gastransportsystem svarade före Nord Stream för ca 80% av den ryska gastillförseln till Europa och med ett godkännande av South Stream kommer det att bli allt svårare att undvika någon form av avtal med Ryssland, där Gazprom tillåts tillskansa sig kontroll över transportinfrastrukturen. Detta i ett läge då EU inte är berett att ge Ukraina sitt fulla stöd - associationsavtalet skall vara färdigförhandlat, men på grund av åtalet mot Julija Tymosjenko blev det ingen underskrift under EU-Ukraina-toppmötet i december.

Men det är också oklart vad Turkiets tanke är med att godkänna två i mångt och mycket motstridiga projekt nästan samtidigt. Det såg alltså först ut som om man skulle skaffa sig ett läge, där man kan bli en avgörande gaslänk till Europa och dessutom skapa förtroende i den stagnerade EU-medlemskapsprocessen, för att bara dagar senare potentiellt låta rysk gas passera förbi Turkiet. De eventuella eftergifter det spekuleras i att Ryssland skall ha givit - t ex just rätten att minska importkvoten på grund av sviktande behov - lär knappast uppväga de långsiktiga vinsterna av att vara EU:s södra gasventil.

Men - man måste komma ihåg att inget av projekten har påbörjats ännu. Det kan t ex tänkas att det ryska avtalet mest syftade till att öka pressen på Ukraina för att ta över dess gasinfrastruktur och på så sätt göra sig av med hela behovet av att bygga South Stream. Det är också möjligt (se också artikel på Eurasianet) att South Stream är tänkt att tänkt att komplettera med gas utöver den som redan går via Ukrainas nät och i så fall skulle Trans Anadolu (/Nabucco) fortfarande vara en möjlighet.

För EU beror det som sagt på hur stort inflytande Gazprom får totalt sett, men det är tänkbart att flera importmöjligheter nu öppnar sig. Till det skall läggas de nya tekniker som kan göra utvinning av skiffergas lönsam, något som slagit upp nya perspektiv för energiförsörjningen både i USA och delar av Europa de allra senaste åren. Särskilt Polen och en del av de andra centraleuropeiska EU-medlemmarna som idag är nästan helt beroende av Gazprom ser möjligheter i den här satsningen, även om det finns flera miljömässiga invändningar mot utvinningen. Men den efterlängtade diversifieringen i tillförseln kan alltså visa sig få viss hjälp även inifrån.

Det finns dock ingen konsensus inom EU om vilken strategi som är att föredra och den utopiska gemensamma energipolitiken, som skulle kunna göra att EU talade ett tydligare språk i fråga om det östliga grannskapet och Centralasien, lär ligga långt i framtiden även efter den senaste händelseutvecklingen.

 

Inget torn i St.Petersburg!

God fortsättning!

Som jag har skrivit om tidigare, har ju Gazprom velat bygga ett gigantiskt torn mitt i St.Petersburg, mitt emot den historiska Smolnyjkatedralen, på andra sidan floden. Här finns bilder på tornet.

Protesterna mot detta bygge har varit omfattande, vilket jag verkligen sympatiserar med.

Och nu, den 23 december, kan man läsa i St:Petersburg Times att planerna på Okhta Center har blivit avskrivna. Inga vidare planer finns numera på att bygga skrapan.

Man kan säga phew! Men man kan också fundera över opinionens inverkan i denna affär. Det lönar sig att protestera, även i Ryssland. Efter sju sorger och åtta bedrövelser får stadsborna sin belöning. En viktig seger!!

Här har jag skrivit om tornet den 3/2- 10 när SvD vaknade och rapporterade. Men det var ungefär ett halvår efter detta blogginlägget, skrivet i september 2024.

Lukasjenko försöker mjölka grannens ko

(Milk Cow Clock - Michelle Allen Designs)Vitrysslands president Aleksandr Lukasjenko försöker mjölka grannens ko. Det har grannen tröttnat på. I går drog Ryssland åt gaskranen.

Gasräkningen är på motsvarande 160 miljoner euro och Vitryssland har inte betalat, förklarade den ryska gasjätten Gazproms styrelseordförande Aleksej Miller för president Dmitrij Medvedev i går morse. Medvedev nickade och gav klartecken för att minska leveranserna av rysk naturgas till Vitryssland.

Continue reading ‘Lukasjenko försöker mjölka grannens ko’

Urban Ahlin hade rätt på en punkt

Det var ganska mycket onödiga övertoner i gårdagens utrikespolitiska debatt. Urban Ahlin seglade ganska långt ut till vänster, förvånande med tanke på att han normalt sett är en person med hyfsat vettiga åsikter. ”Natofjäsk” - det är ju tramsigt. Det reella fjäskandet har varit minst lika stort under S-regeringar, men då har det skett under bordet. Och det vet han mycket väl. Det är tydligt att Vänsterpartiet influerar.

Men en sak har han faktiskt rätt i, och det var en kritik som jag tyckte träffade mitt i prick. Och det är när han kritiserar Sveriges märkligt vingliga hållning gentemot Ryssland. Vad trycker regeringen egentligen? Är det något annat än dag-till-dag-politik som avgör den saken? Ska man tina relationerna med gasledningen ena dagen, för att nästa dag kräva trupper på Gotland?

Det kan förefalla märkligt.

Jag har inget emot att man varnar för de strömkantringar som sker i Kreml. Det här skulle ju aldrig kunna ske i Tyskland, med motsvarande diktator. Sådant kan en omvärld inte stillatigande acceptera. Så jag förstår till exempel Allan Widman i Mediaplanets annonsbilaga idag (kom med Svenskan, inte på nätet), där han menar att nästa försvarsbeslut måste se lite mer till hur det säkerhetspolitiskt ser ut i vårt närområde.

Men Urban Ahlin lever själv i en politisk tradition, i ett politiskt parti, med ett minst sagt kluvet förhållningssätt till Ryssland. Han kritiserar godkännandet av gasledningen - och den kan man ha många synpunkter på, vilket läsare av den här bloggen och av BLT:s ledarsida är fullt medvetna om att jag har.

Men when push comes to shove så kan en regering inte på ett seriöst vis förhala ett beslut som måste komma. Ryssland vet att de har rätt att lägga ned en gasledning, och de vet att vi vet. Frågan är ju hur vi i Sverige väljer att hantera den uppkomna situationen.

Ingen ska inbilla mig att någon Socialdemokratisk regering skulle låtit bli att säga ja till gasledningen. Tvärtom. En alliansregering inser däremot vikten av att göra ett säkerhetspolitiskt motdrag. Den stora frågan är förstås om en rödgrön regering skulle det. Ser man till deras gemensamma försvarspolitiska förslag som kom på Folk och Försvar i januari framstår det som ganska otroligt.

DN2
Eskilstunakuriren
SvD

Gasledningen i Uppdrag granskning

Ikväll klockan 20.00 handlar Uppdrag granskning om dumpat ryskt avfall utanför Gotland. Josefsson lär också ta upp gasledningen, så vitt jag har förstått. Liksom makten bakom gasledningen. Vi får väl se vad som kommer avhandlas.
Trailer.

Bilden är från Verkö, Karlskrona.

Uppdatering: Nej, det blev inte så mycket om gasledningen. Men det kanske kommer vid ett annat tillfälle? Det finns som sagt mycket att ta upp kring hanteringen av den.

Nu vaknar Svenskan

I dagens Svenska Dagbladet rapporteras det - äntligen -  stort uppslaget om det vansinniga bygget i St. Petersburg, Ochta Tsentr, eller Gazprom City. Tyvärr ligger artikeln inte ute på nätet, så vitt jag kan se. (Om någon har hittat den skicka gärna länk.)

En av bilderna illustrerar precis saken i ett nötskal: Den fantstiska Smolnyjkatedralen till hälften dold bakom Gazprom Citys byggställningar.  Hur kommer det då inte bli när hela detta monstrum står på plats? Framtida generationer kommer att förbanna dess förfärliga placering som för alltid kommer att förstöra en av den stadens viktigaste och vackraste arkitektoniska mästerverk.

Enligt Svenskans artikel vill Putin säga nej till alltihop. Det vore i så fall en vällovlig gärning. Och han är förmodligen den enda personen i Ryssland som har tillräckligt mycket enskild makt att göra det.
Oppositionen jobbar på, Petersburgsborna är vansinniga.

Själv säger jag så här: Ett Petersburg med Ocha Tsentr i bakgrunden kommer för alltid att förstöra njutningen av att vandra i den gamla kejsarstaden, nu uppsatt på UNESCOS lista för världsarv.

Här skrev jag om detta i slutet av september på bloggen.

Säkerhetspolitik gäller inte gasledningar

Karta: Nord StreamI dag har både Sverige och Finland gett klartecken till gasledningen Nord Stream från Viborg i Ryssland till Greifswald i Tyskland. Utifrån vad den numera pensionerade diplomaten Krister Wahlbäck i går kväll berättade i Lund var det också det enda de finska och svenska regeringarna kunde göra, såtillvida gasledningen inte innebär ett hot för miljön. Säkerhetspolitiska argument har ingen bäring när det gäller gasledningar på internationellt vatten.

Själv menade Krister Wahlbäck nog att regeringen utifrån säkerhetspolitiska hänsyn borde ha sagt nej, dock utan att officiellt nämna dessa säkerhetpolitiska hänsyn. ”Fördelen med att vara pensionerad från UD är att man kan säga som det är”, påpekade han, och förklarade hur det ligger till.

Continue reading ‘Säkerhetspolitik gäller inte gasledningar’

Säkerhetspolitik gäller inte gasledningar

Karta: Nord StreamI dag har både Sverige och Finland gett klartecken till gasledningen Nord Stream från Viborg i Ryssland till Greifswald i Tyskland. Utifrån vad den numera pensionerade diplomaten Krister Wahlbäck i går kväll berättade i Lund var det också det enda de finska och svenska regeringarna kunde göra, såtillvida gasledningen inte innebär ett hot för miljön. Säkerhetspolitiska argument har ingen bäring när det gäller gasledningar på internationellt vatten.

Själv menade Krister Wahlbäck nog att regeringen utifrån säkerhetspolitiska hänsyn borde ha sagt nej, dock utan att officiellt nämna dessa säkerhetpolitiska hänsyn. ”Fördelen med att vara pensionerad från UD är att man kan säga som det är”, påpekade han, och förklarade hur det ligger till.

Continue reading ‘Säkerhetspolitik gäller inte gasledningar’

Säkerhetspolitik gäller inte gasledningar

Karta: Nord StreamI dag har både Sverige och Finland gett klartecken till gasledningen Nord Stream från Viborg i Ryssland till Greifswald i Tyskland. Utifrån vad den numera pensionerade diplomaten Krister Wahlbäck i går kväll berättade i Lund var det också det enda de finska och svenska regeringarna kunde göra, såtillvida gasledningen inte innebär ett hot för miljön. Säkerhetspolitiska argument har ingen bäring när det gäller gasledningar på internationellt vatten.

Själv menade Krister Wahlbäck nog att regeringen utifrån säkerhetspolitiska hänsyn borde ha sagt nej, dock utan att officiellt nämna dessa säkerhetpolitiska hänsyn. ”Fördelen med att vara pensionerad från UD är att man kan säga som det är”, påpekade han, och förklarade hur det ligger till.

Continue reading ‘Säkerhetspolitik gäller inte gasledningar’

Så blev det alltså

Regeringen har sagt ja till gasledningen. Det var ett beslut som var väntat.

”Regeringen har ställt tuffa krav för att säkerställa att den känsliga miljön i Östersjön inte äventyras. Vi har gjort en ytterst omfattande prövning av ledningens miljöpåverkan. Bolaget har krävts på flera kompletterande undersökningar och steg för steg tillgodosett remissinstansernas synpunkter. Jag kan konstatera att ingen central myndighet därefter har avstyrkt hela projektet. Därmed är ett ja till ansökan det enda möjliga beslutet” citeras på Svd.se.

Ja, det var ju precis vad jag skrev i ledaren i Barren tills idag.

Dagens Nyheter skriver också. Här finns mer på denna blogg om gasledningen.

Beslut om gasledningen närmar sig

I Barometern-OT skriver jag, torsdag 5/11, denna ledare om gasledningen och Putins något otåliga telefonsamtal till Reinfeldt häromsistens.

Inom två veckor kan vi räkna med besked från regeringen i ärendet. Inför toppmötet i Stockholm, alltså.

Här finns mer på denna blogg om gasledningen.

Passar på att illustrera med Nord Streams rör upplagda i Karlskrona. Jag tog dem i dag, på ett olidligt och iskallt och jäkligt blåsigt Verkö. BRRR!

Du skapelse av Gazproms drömmar…


Som ganska många vet vid det här laget håller Gazprom som bäst på att trumfa igenom ett förfärligt torn mitt emot Smolnyjkatedralen i Piter: Ochta Tsentr.

(Här finns bilder på tornet. Här kan man läsa St. Petersburg Times för några veckor sedan och här finns en artikel av mig i Barometern-OT om ämnet, från 10/9.)

Nu såg jag idag att samma Petersburg Times skriver om de opinionsupdersökningar som har gjorts kring denna maktens jättefallos. Medan Gazproms undersökningar visar att Petersburgsborna är för bygget, visar andra undersökningar något helt annat. Och det uppstår nu verbala eldstrider om vilken undersökning som är mest korrekt och objektiv.

Ja, givetvis. Vad annat är att förvänta.

Det vi med säkerhet vet är att opponenter mot tornet har blivit grovt misshandlade vid de officiella ”hearings” som arrangerats. Åtminstone så de fått föras till sjukhus. Handlar det om en liten högljudd minoritet? Nej, den som känner Piter vet också hur stolta invånarna är över sin historiskt vackra stad. Och det skulle förvåna mig högeligen om det finns någon bredare opinion för detta glas och stålmonstrum mitt inne i staden.

Ljublio tebja, Petra tvorennie
ljublio tvoi strogyj, strojnyj vid
, heter det ju.

(Du skapelse av Peters drömmar, jag älskar dig så stolt så vit, din Nevas breda klara strömmar och deras stränder av granit… är en översättning av dessa berömda rader)

Hur tog sig Gazprom rätten att tränga sig in i det? Ljublio tebja, Gazproma tvorennie…

Tror inte det, eller hur.