Den högt uppställda ingusjiska polisofficeren Ibrahim Jevlojev dödades med två skott i huvudet i restaurangen Österns saga på Mutalijevgatan i Ingusjiens största stad Nazran. Hans livvakt Beslan Albogatjijev träffades av två skott i brösten och avled senare på sjukhuset. Attentatet som skedde på onsdagen den 4 augusti hade varit bara en i den långa raden av attacker mot de rättsvårdande myndigheterna i Nordkaukasien, om det inte hade varit för en liten detalj.
Archive for the 'Kaukasien' Category
I dag har det gått ett år sedan mordet på människorättsaktivisten Natalija Estemirova.
Hon hade redan långt tidigare väckt president Ramzan Kadyrovs vrede bland annat med sina kritiska uttalanden i rysk tv angående det slöjtvång som Kadyrov planerade att införa på allmänna platser i Tjetjenien. Droppen som fick bägaren att rinna över verkar ha varit hennes engagemang i ett mord där den lokala polisen uppenbarligen var inblandad.
Formellt har den skyldige till mordet på Natalija Estemirova hittats – Alchazur Basjajev, en rebell som uppges ha dödats av säkerhetsstyrkorna, har utpekats som gärningsman. Verkligheten är mer komplicerad.
Continue reading ‘Ett år sedan Natalija Estemirova mördades’
Det är en varm dag i juni och kvinnan på trottoaren är klädd i en knälång, blåblommig klänning med halvlånga ärmar. Hennes väninna bär en lång vit klänning.
Plötsligt stannar en bil, en gevärspipa sticks ut genom sidorutan och tre snabba skott brinner av. Kvinnorna försöker fly undan medan någon i bilen ropar efter dem:
– Ta på huvudduken! Klä er ordentligt!
Det regnar i Moskva och jag har inget paraply. Groparna i den ojämna trottoaren blir snabbt stora vattenpölar. Den strida strömmen Moskvabor på väg till tunnelbanan delar sig när var och en försöker hitta en smal strimma asfalt där man kan gå utan att bli blöt om fötterna.
Försäljarna vid bok- och klädstånden intill tunnelbanestationen täcker över sina varor med genomskinlig plast. Ingen säljer paraplyer.
Jag tittar in i en skoaffär runt hörnet.
De två kvinnliga självmordsbombare som genomförde bombattentaten i tunnelbanan i Moskva är nu identifierade med stor säkerhet. Båda kom från Dagestan. Den ena uppges ha varit Dzjanet Abdullajeva, 17-årig änka efter den unga islamistledaren Umalat Magomedov som dödades i eldstrid med polisen den 31 december 2009, i staden Chasavjurt i Dagestan.
Den andra självmordsbombaren är med stor sannolikhet Marjam Sjaripova, en 28-årig datalärare från den isolerade bergsbyn Balachani i Dagestan. Marjam Sjaripova bodde hemma hos föräldrarna som även de var lärare på samma skola, och hennes pappa har nu känt igen henne på bilder som tagits efter dådet. Familjen hade länge trakasserats av de lokala säkerhetsstyrkorna.
Självmordbombaren som utlöste sin sprängladdning på tunnelbanestationen Park Kultury i Moskva på måndagsmorgonen kom från Dagestan. Det har en anonym källa inom polisen i Dagestan nu meddelat till statliga nyhetsbyrån RIAN. Enligt källan vet polisen redan “allt” om kvinnan, men tills vidare hemlighålls uppgifterna för att inte störa förundersökningen.
Continue reading ‘Medvedev rekommenderar mer hänsynslösa räder’
Presidenten och juristen Dmitrij Medvedev tog till samma ord som Vladimir Putin på måndagskvällen, efter ett besök på tunnelbanestationen Lubjanka:
“Ni vet, jag tvivlar inte ett ögonblick. Vi kommer att hitta dem och förinta dem alla. Precis på samma sätt som vi förintade alla som organiserade sprängningen av Nevskij Express. Alldeles nyligen förintade vi alla, till grunden.”
“De som organiserade sprängningen av Nevskij Express” anspelar på islamisten Said Burjatskij och ytterligare några misstänkta rebeller som dödades av ryska säkerhetsstyrkor i en räd i Ingusjien den 2 mars. Enligt säkerhetstjänsten FSB stod de bakom bombattentatet mot snabbtåget Moskva-S:t Petersburg den 27 november.
Videon finns även på dotsub.com (med svensk text) och på Medvedevs hemsida (utan text).
Mer på temat:
Minst 38 döda. De två kvinnliga självmordsbombarna steg på vid röda linjens slutstation, det visar övervakningskameror. Tre personer i deras sällskap är efterlysta. Dödssiffran har stigit till 39. Muslimska kvinnor misshandlades i Moskvas tunnelbana efter dåden. Tisdagen är sorgedag i Moskva och hela Ryssland. Här är en av artiklarna jag skrev till dagens Sydsvenskan: nio frågor och svar om bombdåden.
Måndagens attentat mot Moskvas tunnelbana har tolkats på olika sätt i media. Moskvas tunnelbana är en av världens tyngst belastade tunnelbanesystem. Moskvas ”röda linje” är huvudstadens äldsta linje. Det är där det hänger kristallkronor i taket och stationerna är vackert byggda för att hedra Stalintidens arbetare. Första gången jag var i Moskva ägnade jag en dag åt att stanna vid varje station på röda linjen bara för att se på byggnadskonsten. (Ett billigt nöje, dessutom, då man betalar för ”inträde” till tunnelbanesystemet och därefter kan resa runt en hel dag om man vill.)
Både Moscow Times, Pravda, DN och BBC för fram misstankar mot olika typer av grupperingar från Norra Kaukasus och från tjetjenska rebellrörelsen. BBC rapporterar att:
”In February, Chechen rebel leader Doku Umarov said ”the zone of military operations will be extended to the territory of Russia… the war is coming to their cities”.”
Webbredaktörer på DN.se har dock snurrat till det hela något. Klickar man på rubriken ”Kaukasisk konflikt bakom terrordåd” kommer man till en artikel med rubriken ”Tjetjenienkonflikten bakom terrordåd”. Rubriksättaren drar dessutom nog det hela något för långt, för artikelrubriken ”Tjetjenienkonflikten bakom terrordåd” återspeglar inte alls den osäkerhet kring skuldfrågan som faktiskt framkommer i själva texten.
Från Krasnoyarsk I Sibirien sager Putin:
”I am confident that law enforcement bodies will spare no effort to track down and punish the criminals. Terrorists will be destroyed”.
På en finsk nyhetssida (http://svenska.yle.fi) går sedan en timme att läsa följande:
Turkiet kallade i går kväll hem sin USA-ambassadör efter att det amerikanska representanthusets utrikesutskott hade antagit en icke-bindande resolution om att president Barack Obama formellt ska kalla det osmanska väldets mord på armenier år 1915 för ett folkmord.
Sverige kallar inte händelserna som armenierna upplevde för folkmord, av flera skäl. T.ex. är det känsligt att vandra allt längre bakåt i tiden och erkänna folkmord. Därtill är det i så fall fråga om att ”döma” och kalla något vid ett begrepp som inte riktigt uppkom förrän i samband med andra världskriget. Slutligen kan skadeståndskraven bli enorma, och jag tror inte FN-länderna överlag känner någon enorm drivkraft att erkänna 100 år gamla ”förbrytelser”.
Ca 20 länder har erkänt folkmord på Armenierna.
Hela artikeln på Yle.
Husarrest är ett lämpligt straff för den polisman som sköt ihjäl den ingusjiske oppositionsledaren Magomed Jevlojev med ett skott i tinningen. Det har Ingusjiens högsta domstol bestämt. I december dömde en lägre domstol polismannen till två år i arbetsläger för vållande till annans död, men nu ändras påföljden och mannen släpps hem.
Husarrest är ett nytt straff som nyligen införts i Ryssland på initiativ av president Dmitrij Medvedev. Hans tanke kanske inte direkt var att den skulle användas på det här sättet, eftersom han också talat om att poliser som begår brott måste dömas till hårdare påföljder. I praktiken innebär husarrest att den dömda inte får lämna sin folkbokföringsort och måste vistas hemma på kvällar och nätter.
Rams, ramslök, skogsvitlök brukar det också kallas. Den har en stark smak som påminner om vitlök, i Tyskland är den en traditionell kryddört i matlagning. Den är också god i pesto. Och ett måste på det tjetjenska matbordet på tidig vårvinter, när årets första ramslökar grävs fram från under snön.
Att samla ramslök mitt i vintern är hårt arbete som oftast utförs av fattiga bybor i tjetjenska bergsområden där det inte finns andra jobb. Årets första skörd blev döden för åtminstone fyra män från området kring Atjchoj-Martan i sydvästra Tjetjenien.
I helgen besökte Vladimir Putin det nyskapade Nordkaukasiska federala distriktets huvudort Pjatigorsk och höll ett anförande där han gav sitt tydliga stöd till Aleksandr Chloponin som nyss utnämnts till president Medvedevs representant i det nya distriktet – och till vice premiärminister i Putins regering.
I sitt anförande talade Putin mest om ekonomin – om arbetslösheten, som enligt hans siffror ligger på 50% av den arbetsföra befolkningen i Ingusjien och på 30% i Tjetjenien, om investeringar som måste lockas till regionen, och om nya företagsbyar som måste byggas i ekonomiska frizoner alla republikerna.
Continue reading ‘Putin ger sitt tydliga stöd till Chloponin’
Ibland är ryska rubrikmakare geniala på ett sätt som sällan förekommer i Sverige. Ett lysande exempel är gårdagens rubrik i webbtidningen Lenta.ru, som förresten möjligen är Medvedevs favoritsajt.
En stor artikel om den nya superguvernören Aleksandr Chloponin som ska sopa rent i det katastrofalt kaotiska Nordkaukasien får rubriken Он придет и молча поправит все – “Han kommer och ställer allt till rätta utan att säga ett ord”.
Konstig rubrik, kan man tycka. Men det är det inte, inte för en ryss som kan sitt Akvarium.
Han ska utrota massarbetslösheten, korruptionen, den ekonomiska brottsligheten, klanväldet och de våldsamma rebellgrupperna i Nordkaukasien.
– Det är faktiskt en mycket besvärlig uppgift, sade Dmitrij Medevedev till sin nya superguvernör.
Aleksandr Chloponin känner ingen i Nordkaukasien. Han är omutbar eftersom han redan är stormrik. Dessutom tillhör han varken Dmitrij Medvedevs eller Vladimir Putins närmaste krets. Det var viktiga förutsättningar när han fick Rysslands tuffaste jobb.
Året började inte bra i Nordkaukasien. Men det kunde ha varit värre. Fem trafikpoliser dog när de stoppade en självmordsbombare som försökte köra in på polishusets gård i Dagestans huvudstad Machatjkala den 5 januari. Hade hans bil exploderat inne på gården kunde dödsoffren ha blivit långt fler. Då hade bombattentatet kanske uppmärksammats även i svenska medier.
Nordkaukasien är ett farligt och oroligt område. Det är vad vi brukar få veta. Bombdåd, terror, dödspatruller och mord på människorättsaktiviteter är vad vi journalister som regel rapporterar om. Och visst, det är sant och relevant, det är nyheter. Men eftersom det är farligt och komplicerat är det få som själva åker till Nordkaukasien. Det har finländska public service-bolaget YLE:s korrespondent Anna-Lena Laurén gjort, upprepade gånger.
I sin nya bok I bergen finns inga herrar berättar hon om sina resor i de sex ryska nordkaukasiska republikerna samt i Abchazien, Sydossetien och Georgien. Hon kommer med en del nya sakuppgifter, men den stora behållningen ligger på ett annat plan.
Tjetjeniens huvudstad Groznyj har nu en internationell flygplats. Reguljärflyg till utland kommer i gång under våren 2010, meddelar företaget Vajnach-Avia till ryska nyhetsbyrån RIAN. Enligt företagets vd Sultan Gambulatov är allt redan färdigt för rejuljärflyg, det enda som saknas är att en kontrollkommission från ryska gränsmyndigheten ger klartecken.
Premiärminister Vladimir Putin tillät öppnandet av den internationella flygplatsen i Groznyj den 10 november. Redan den 16 november 2009 gick första flyget till utlandet från Groznyj på tio år – en Boeing 757 som förde pilgrimer till Saudiarabien. Sammanlagt har över 1.500 pilgrimer från Tjetjenien sedan dess vallfärdat till Mecka med direktflyg från Groznyj.
Öppnandet av den internationella flygplatsen är en direkt följd av att det andra Tjetjenienkriget officiellt avslutades den 16 april när den så kallade “antiterroroperationen” tog slut.
I samband med öppnandet av en internationell flygplats får Tjetjenien också en egen tullmyndighet, något som enligt många bedömare kommer att ge Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov en ny stor inkomstkälla, eftersom han får kontroll över vad som förs in och ut över statsgränsen. Och inkomster som är oberoende av ryska statsbudgeten gör honom än mer oberoende av Moskva.
Kring 1990 när allt verkade vara till salu i Ryssland var det ett stående skämt att det mest fördelaktiga man kunde göra var att arrendera en meter av statsgränsen, det är ju brett nog för att föra in en och annan resväska. Det kanske är vad Ramzan Kadyrov har lyckats göra.
Mer på temat:
- Moskva släpper greppet om Tjetjenien
- BBC – Historic flight leaves Chechnya
- Эксперт – Сеньор, вассал и метр госграницы
- РИАН – Путин поручил открыть аэропорт Грозного для международных полетов
- Новогоднее поздравление Президента Чеченской Республики Р.А.Кадырова
- Foton av det återuppbyggda Groznyj, inklusive flygplatsen
Nyss har vallokalerna öppnat för att Abchazien ska välja president. Alla fem kandidater förespråkar starka band med Moskva. Idag står Ryssland för en stor del av säkerhetsutgifterna i Abchazien.
Landets så kallade etniska georgier – ungefär 30% av befolkningen – har inte rösträtt. Georgiens officiella ställning i frågan är att valet är olagligt och att Abchaziens ”självständighet” bör ifrågasättas. Förutom Ryssland har enbart Venezuela och Nicaragua erkänt självständigheten och det känns inte värst sannolikt att många fler länder kommer ansluta till den lilla gruppen inom närmaste tiden.
Mer info i en oväntat lång Wikipedia-artikel.
Morden på regimkritiker och människorättsaktivister i Norra Kaukasus har blivit så många att man börjar trappa räkningen. I veckan dödades Maksjarip Ausjev, företagaren som blev oppositionsaktivist när hans son kidnappades av polisen. Då sammankallade han en stor demonstration mot dessa försvinnanden, och med hjälp av uppmärksamheten lyckades han i sista stund frita sonen och ytterligare en släkting.
Maksjarip Ausjev upptäckte också en hemlig fängelse där många försvunna personer uppenbarligen hållits inlåsta av de så kallade säkerhetsstyrkorna innan de försvunnit för gott. Inga myndigheter var intresserade av att undersöka saken vidare.
Morden på regimkritiker och människorättsaktivister i Norra Kaukasus har blivit så många att man börjar trappa räkningen, speciellt eftersom vi sällan får veta vad som ligger bakom morden. Men det finns en logik bakom händelserna: som alltid handlar det om pengar och makt.
I veckan dödades Maksjarip Ausjev, företagaren som blev oppositionsaktivist när hans son kidnappades av polisen. Då sammankallade han en stor demonstration mot dessa försvinnanden, och med hjälp av uppmärksamheten lyckades han i sista stund frita sonen och ytterligare en släkting.
Maksjarip Ausjev avslöjade också ett hemligt fängelse där många försvunna personer uppenbarligen hållits inlåsta av de så kallade säkerhetsstyrkorna innan de försvunnit för gott. Inga myndigheter var intresserade av att undersöka saken vidare.
