Kategoriarkiv: korruption

Kommande konferenspanel: ”Modernization, Civil Society and Corruption”

I maj ska jag till Helsingfors och delta i en panel ihop med några riktigt kunniga kvinnor. Konferensen heter ”Nordic Russian and Eastern European Studies Conference Intentions, Interactions and Paradoxes in Post-Socialist Space” (mer info om konferensen här).

I min presentation i Helsningfors kommer jag tala om ryska medborgares inställning till dagens vardagskorruption, med utgångspunkt i mitt intervjumaterial från Kaliningrad. Info om min panel syns nedan.

Session 1: ”Modernization, Civil Society and Corruption” (mer info om panelen här)

Chair: Ann-Mari Sätre (UCRS, Uppsala University, Sweden)

  • Gudrun Persson (Swedish Defence Research Institute, Sweden): Modernizing Russia – the art of building a nation
  • Silvana Malle (Verona University, Italy): Modernization from above – why, where and how
  • Susanne Oxenstierna (Swedish Defence Research Institute, Sweden): The role of ”voice” of civil society in Russian economic development
  • Mi Lennhag (Lund University, Sweden): Corruption, citizens, and the state – Russian citizens’ attitudes towards post-Soviet everyday corruption

(Friday, 24 May 2013. Venue: University of Helsinki of premises in the address Unioninkatu 40)    

Kommande konferenspanel: ”Modernization, Civil Society and Corruption”

I maj ska jag till Helsingfors och delta i en panel ihop med några riktigt kunniga kvinnor. Konferensen heter ”Nordic Russian and Eastern European Studies Conference Intentions, Interactions and Paradoxes in Post-Socialist Space” (mer info om konferensen här).

I min presentation i Helsningfors kommer jag tala om ryska medborgares inställning till dagens vardagskorruption, med utgångspunkt i mitt intervjumaterial från Kaliningrad. Info om min panel syns nedan.

Session 1: ”Modernization, Civil Society and Corruption” (mer info om panelen här)

Chair: Ann-Mari Sätre (UCRS, Uppsala University, Sweden)

  • Gudrun Persson (Swedish Defence Research Institute, Sweden): Modernizing Russia – the art of building a nation
  • Silvana Malle (Verona University, Italy): Modernization from above – why, where and how
  • Susanne Oxenstierna (Swedish Defence Research Institute, Sweden): The role of ”voice” of civil society in Russian economic development
  • Mi Lennhag (Lund University, Sweden): Corruption, citizens, and the state – Russian citizens’ attitudes towards post-Soviet everyday corruption

(Friday, 24 May 2013. Venue: University of Helsinki of premises in the address Unioninkatu 40)    

Medförfattat: Transparency Internationals nya korruptionsindex avseende försvarssektorn

Mi Lennhag är en av författarna/forskarna bakom Transparency Internationals världsomfattande rapport (29/1), som även innebär lanseringen av ett nytt korruptionsindex (Government Defence Anti-Corruption Index) som fokuserar på korruptionsrisker samt hur väl länders regeringar förebygger och motverkar korruption inom försvarssektorn.

Det nya indexet uppskattar/mäter alltså inte grad av korruption (vilket är fallet med tidigare indexet CPI, Corruption Perceptions Index) utan fokuserar på hur bra länders regeringar är på att förebygga och motverka korruption inom försvarssektorn. Indexet innebär en djupgående analys av korruptionsrisker inom försvarsministerier och väpnade styrkor i 82 länder runt om i världen.

Det nya indexet fokuserar alltså på en sektor som omsätter stora summor pengar, är hemlig till sin natur och som dessutom ofta är utsatt för korruptionsskandaler.

Transparency International beräknar att den globala kostnaden för korruption inom den här sektorn uppgår till över 20 miljarder dollar årligen. Tillsammans stod de 82 granskade länderna för 94% (1600 miljarder dollar) av de globala militära utgifterna under året 2011.

I arbetet med indexet utgick självständiga landbedömare från ett omfattande frågeformulär med 77 indikatorer, som täcker in korruptionsrisker inom försvarssektorn, uppdelad på fem områden (political, finance, personnel, operations & procurement). Bedömningarna granskades därefter av oberoende bedömare (peer reviewers).

Vilket/vilka länder Mi Lennhag bidragit till att utvärdera framgår inte i rapporten. Många forskare och utvärderare har valt att vara helt anonyma, bland annat av säkerhetsskäl. 

Indexet är även avsett att ge försvarsministerier, regeringar, väpnade styrkor, civilsamhället och medborgarna i de olika länderna verktyg för reformarbete, vilket i förlängningen kan medföra att länderna blir bättre på att undvika både farorna och den ineffektivitet som korruption inom försvarssektorn medför.

Länderna placeras i kategorier, där A är bäst och F sämst. Hela 70% av de studerade regeringarna (d.v.s. länderna, men regeringarna har yttersta ansvar) har höga eller kritiska nivåer av sårbarhet inför korruption (och placeras i grupperna D, E och F). Enbart två länder placeras i grupp A, vilket innebär att de uppvisar en stark, institutionaliserad verksamhet för att motverka korruption inom försvarssektor. Bäst i klassen var Tyskland och Australien. Sverige hamnade inte i den bästa gruppen. (Band A: Very low. Band B: Low. Band C: Moderate. Band D: High. Band E: Very high. Band F: Critical.) 

Publicerat: artikel om vardagskorruption utifrån mina intervjuer i Ukraina och Vitryssland

I senaste numret av tidskriften Nordisk Östforum publicerade jag en artikel med titeln ”Informell ekonomi som rationell vana och statskritik – En intervjustudie kring post-sovjetisk vardagskorruption” (Nordisk Östforum, 4 2011, s. 345-368).
Abstract:
This article examines continuity, change and adaptation of blat, a Soviet-time informal economic transaction network, in today’s Ukraine and Belarus. The analysis is based on 33 in-depth interviews, and the main focus is the descriptions, justifications and explanations of on-going informal participation in contemporary forms of blat. Theories on informal institutions, path dependence and the relationship between individuals and the post-Soviet state are elaborated to highlight the characteristics of contemporary blat transactions. The continued presence of blat, re-adapted to the new socio-economic circumstances, is highlighted – for instance the increased use of money in blat transactions and the growing number of autonomous bribe collectors demanding bribes in interaction with civil servants. Today’s blat is a channel for giving bribes and a guarantee for good social services. Individuals justify their participation in these informal activities by placing the blame on dysfunctional laws, heavy bureaucracy, lack of state control, illicit acts by other citizens or state officials, and on low identification with an (immoral) state. Respondents also display a preference for informal solutions, which are seen as a better way of solving many everyday problems.  Keywords: Informal economy, corruption, blat, transition, Soviet inheritance, Ukraine, Belarus.

Länk till artikeln på tidskriftens/förlagets hemsida. 

Publicerat: bokkapitel om post-sovjetisk vardagskorruption

Nyligen utkom en antologi om korruption i Östeuropa, i vilken jag skrivit kapitlet ”Understanding Post-Soviet Petty Corruption. Informal institutions, Legitimacy, and State Critisism”.

Bokens fullsändiga titel:

Zdenka Mansfeldova, Heiko Pleines (red.): Informal relations from democratic representation to corruption. Case studies from Central and Eastern Europe, Changing Europe Book Series Vol. 8, Ibidem Publishers, Stuttgart 2011.

Finns här på Amazon.com.

Den gyllene borsten

Tidningen Novaja gazeta har delat ut ”Den gyllene borsten” för 2011. Priset för årets mest sanslösa anskaffningar inom den offentliga sektorn.
Tävlingen inleddes år 2008 av partiet Jablokos ungdomsavdelning i S:t Petersburg. Aktivisterna fick det året tillgång till stadens inköpslistor. Och på den långa listan fanns även en gyllene toalettborste till priset av 12 794 rubel (300 euro). En vanlig borste kostar i vanliga fall 30 rubel (sju euro).

I år går guldborsten, än en gång, till staden S:t Petersburg och ”Internationella centret för festivaler och festligheter”. Inför 65-årsjubileet av blockaden köpte centret en matta för 541 080 rubel, ljuskronor för 696 280 rubel och en metronom för 129 346 rubel. Dessutom pungade man ut 1 miljon till en vaktfirma. Inte konstigt att bossen för stadens kulturavdelning sammanfattade fjolåret så här:
- Petersburg upplever en kulturboom. Utgifterna för den här sektorn översteg 7 miljarder rubel. Ett nytt rekord!

Silverborsten går till Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov för hans inköp av ”osynliga” bilar av märket Mercedes. I april beställde polisen 15 bilar av märket Mercedes E350 4-matic samt en (1) Porsche Cayenne Turbo Tiptronic. Notan gick på 113 miljoner rubel. Ingen har ännu fått nån förklaring till varför polisen behöver dylika vrålåk. Å andra sidan har ingen ännu upptäckt bilarna på republikens gator.

Bronsborsten går till arrangörerna bakom det statliga ungdomslägret Seliger. Bara maten för de så kallade Nasji-kidsen kostade 38 miljoner rubel. Biotoaletterna ute i skogen krävde 24 miljoner rubel medan tälten kostade 22 miljoner. Sammanlagt kostade storlägret 110 miljoner.

Tidningen har även valt ut några av fjolårets mest uppseendeväckande beställningar.

Årets napoleonska beställning
Den 16 augusti lämnade det psykiatriska sjukhuset nr 2 i staden Spassk-Dalnyj i närheten av Vladivostok in en beställning på en jeep för 2 miljoner 400 tusen rubel.
Årets stavfel
En region i republiken Dagestan beställde telepatiska tjänster till ett värde av 420 tusen rubel för att upprätthålla internettjänster.
Årets löjliga beställning
Den 20 april lämnade armén in en lång och detaljerad order på 270 kostymer för en maskerad till ett värde på 1 miljon 305 tusen.

Ny avhandling om korruption i Kirgizistan

Johan Engvall, Uppsala universitet, försvarande nyligen en statsvetenskaplig avhandling om korruption i Kirgizistan. Han belyser en rad intressanta aspekter (och kommer med några påståenden som av somliga har bedömts som drastiska):

-       Kirgizistan är så korrupt att det är svårt att använda vanliga statsvetenskapliga metoder och verktyg för att analysera situationen.

-       Kirgizisk korruption är inte i första hand ett problem för staten; korruptionen är staten. Korruptionen är inte ett extremt problem; korruptionen är själva metoden för styret.

-       Den kirgiziska staten bör ses som i första hand en investeringsmarknad där individer satsar pengar i olika statliga tjänster, och sedan inkasserar avkastning i form av mutor, tjänster, fördelar, makt och förskingring.

-       Det är vanligt att kan ”köper” ett jobb i Kirgizistan. (Samma sak fick jag berättat för mig under mina intervjuer i Litauen sommaren 2010, vilket också påminner om mina resultat i Ukraina 2009, där statliga jobb beskrevs som en utmärkt väg för att ”samla in” mycket pengar.)

-       Ett jobb som relativt högt uppsatt statligt anställd kan kosta hundratusentals dollar. Men då kan man säkert samla in miljoner dollar i ”vinst”. Har du goda kontakter blir det billigare att köpa ett jobb. Ett jobb som trafikpolis kan enligt Engvall kosta mellan 5000 och 10000 dollar.

-       Skillnaden mellan att vara statstjänsteman och politiker i Kirgizistan är ofta mindre än vi tror.

-       Att analysera korruption i Kirgizistan visade sig svårt av flera skäl. Korruptionen är mycket nära knuten till de offentliga institutionerna, och de personliga ”klan-baserade” kontakterna spelar en stor roll för tjänster och gentjänster.

-       Poliskåren är, som i så många jämförbara länder, ett utmärkt exempel på en korrupt sektor (så korrupt att man nästan kan tala om organiserad brottslighet).

-       I Kirgizistan måste man mer eller mindre bygga upp sin egen stat, med kontakter inom polisen, rättsväsendet, och kanske med egna kriminella kontakter.

-       Enligt Engvall är Georgien ett möjligt gott föredöme för ett Kirgizistan som önskar bekämpa korruptionen. (Georgiens totala reformation av poliskåren fick bukt med mycket korruption.) Ja, förutsatt att viljan till förändring finns.

Ny rapport om korruption i Tadzjikistan

OSSE offentliggjorde den 9:e december resultaten från en studie om attityder kring korruption i Tadzjikistan.(Studien utfördes av ”The Presidential Centre for Strategic Research”, genom fokusgrupper och kvantitativa intervjuer i fem städer.)

Ambassadören Ivar Vikki (chef över OSSE-kontoret) och Sukhrob Sharipov (direkför för gruppen som utfört studien), sa med anledning av att resultaten presenterats bland annat:

  • Studien påvisar sektorer i landet som faktiskt inte alls är korrupta.
  • Studien visar att över 50 % av de tillfrågade medborgarna uppgav att de inte betalat någon muta alls under det senaste året. (Detta är en fråga som är snarlik den som ställs och analyseras i ett av Treismans index, nämligen det som utgår från medborgares egna erfarenheter kring deltagande i korruption under de senaste året, snarare än utomstående experters uppskattningar av ett lands korruptionsnivåer. Det index som korresponderar med just den fråga som verkar ha ställts i den här aktuella studen kallas t_bribe i Quality of Governments databas, som återfinns t.ex. här.)
  • Attityder till korruption visade sig vara olika i olika sociala grupper i Tadzjikistan.
  • Den genomsnittliga mutan visade sig vara stor – ca 200 dollar – vilket bör jämföras med en genomsnittlig månadslön på 70 dollar.
  • Denna ”orättvisa” – att det är så dyrt att muta – drabbar alltså främst fattiga, som inte har ”råd” att vara korrupta. Många stängs ute från t.ex. delar av sjukvården och utbildningssystem. (Man bör vara rik för att kunna betala mutor, och korruption skapar allt större ekonomiska klyftor i ett land, varvid allt färre får råd att muta, osv osv i en negativ spiral.)
  • Även om utmaningarna i framtiden är många, visar anti-korruptions-policyn i landet att dessa kan vara effektiva.
  • Landets ”Strategy for the Fight against Corruption in Tajikistan” löper ut 2012, och det ska alltså snart utarbetas en ny anti-korruptionsstrategi.
  • Studien berörde även hur media skulle kunna spela en större roll i framtiden i bekämpandet av korruption.

Man kan läsa mer om studien här på UNDP:s hemsida, eller här på OSSE:s hemsida