Författararkiv: Mi Lennhag

Årsdagen av Majdan – och en genomgång av min analys från november 2013

Idag, 21:e november, är det exakt ett år sedan protesterna på Majdan i Kiev startade. Den 27:e november 2013 skrev jag på Sydsvenskans ‘Aktuella frågor’ om vad som pågick i Kiev och Ukraina. Jag fick rätt omfattande kritik för min analys. Bland annat skrev jag:

”Folk demonstrerar just nu inte för Julia Tymosjenko. De demonstrerar inte enbart för ett visst EU-avtal – utan även emot maktlöshet, politiska spel och bristande lyhördhet.” 

Jag fick kritik i Sverige för att jag inte ”förstod” att folk i Ukraina ju protesterade främst kring just det där EU-avtalet. Nu, ett år senare, är det ytterst få som kritiserar den analysen. Jag har också fått många kommentarer, exempelvis från ukrainare som hört mig på Sveriges Radios sändningar på ryska, som tackat mig för korrekta analyser av det som pågår i Ukraina. Människor i Donetsk har hört av sig och varit tacksamma över att inte utmålas enbart i svart-vita ordalag.

I debattartikeln i Sydsvenskan skrev jag även, vilket torde ha varit aktuellt ända sedan dess:

”Ukrainas inrikespolitik på hög nivå framstår för många icke-ukrainare som lätt kaotisk, med en ständig rotation och återanvändning av tidigare presidenter, premiärministrar, oppositionsledare, borgmästare och oljeförmögna affärsmän.

Jag tror att politiken ofta framstår så även för ukrainarna.”

Jag skrev även:

”Däremot är den fängslade tidigare premiärministern Julia Tymosjenko snarare en bifigur i sammanhanget.”

Nej, Julia blev ingen front-gestalt, mer än de dagar direkt efter att hon släppts ur fängelset och talade på torgen i Kiev. Vid presidentvalet fick hon mycket låga siffror.

Jag hävdade också:

”Poliskår, rättsväsende och politiker ses bland många ukrainare som korrupta, och folk har därför vid flera val röstat för oppositionen.

Ukrainsk politik präglas av kortsiktighet, och av en uppgivenhet inför det politiska. Men man bör minnas att de politiska intriger på hög nivå som EU-politiker ser som viktiga för Ukraina inte alltid är de frågor som ukrainare framhåller.”

Året som har gått har nog visat just detta – att ukrainare har lyft frågor om korruption och ett icke rättssäkert rättsväsende till en av de största frågorna på agendan. Och det är idag inte heller EU som är den stora frågan i Ukraina, utan betydligt mer akuta frågor om ekonomi, politik, och krig. 

Slutligen, på tal om de år 2013 ännu framtida ryska ”motreaktionerna”, samt EU:s kommande sanktioner mot Ryssland och möjliga lättnader gentemot Ukraina, skrev jag även:

”Men ett associeringsavtal med EU hade troligen inneburit ryska reaktioner och ekonomiska förluster för Ukraina på kort sikt. Detta har EU nog inte fullt ut förstått och varit villigt att ’kompensera’ för, exempelvis genom konkreta garantier. Nu står Ukraina inför en kall vinter, då Rysslands makt över gasberoendet är stor.” 

Det är tyvärr också sant ännu idag, även om jag givetvis rationellt inser att EU på många sätt inte kunnat agera annorlunda i somliga av åtgärderna när det gällt Ukraina-krisen.

Och även nu väntar en kall vinter med rysk gasbereonde och Putin vid makten – igen.

Det är ibland intressant att gå tillbaka och läsa hur man analyserade en händelse, alldeles precis när något nytt startat. Hela min debatt-artikel finns här på Sydsvenskan

Om att få ”slippa” utföra arbetsuppgifter

Idag skriver jag ett inlägg om något helt annat än Östeuropa. 

På tal om att låta barnmorskor och förlossningsläkare få ”slippa” utföra eller rådgiva kring aborter och preventivmedel (om detta är emot deras tro eller övertygelse) tycker jag såhär:

  • Strider det mot ens starka personliga övertygelser att delta i aborter, får man välja ett annat yrke än förlossningsläkare eller barnmorska.
  • Är man politiskt övertygad om att det är fel att sätta betyg i grundskolan, så får man låta bli att bli lärare, eller sätta betyg i alla fall och driva sina politiska åsikter i annat forum.
  • Domare vid svenska domstolar bör döma enligt lagen, även om de tycker att den har sina brister.
  • Poliser i tjänst bör förhindra nakotikabrott, även om de personligen är för en legalisering av den aktuella drogen.
  • Tycker man att det borde vara slöjförbud i grundskolan, så får man som lärare låta bli att kommentera detta inför elever med slöja, till dess att lagen eventuellt är ändrad.
  • Riksdagsledamöter ska betala den relativt höga lagstadgade skatt de får på sina relativt höga riksdagsarvoden, även om de är för platt skatt.
  • Läkare ska operera även döende mördare, eftersom läkareden talar om att rädda liv.
  • Psykologer bör inte döma sina patienter för exempelvis begångna grova brott de är fällda för, utan i stället följa arbetsbeskrivningen och försöka hjälpa.
  • Advokater bör inte sluta representera en klient hur som helst, för att klienten begått ett fruktansvärt brott som man inte kan stå ut med att tänka på.
  • Poliser och åklagare ska inte lägga ner förundersökningar för att de personligen tycker att brottet är motiverat utifrån egna rättesnören kring moral, eller för att de tycker synd om den misstänkte.
  • Jag som universitetslärare ska följa den av institutionsstyrelsen bestämda läroplanen för en kurs, även om jag personligen skulle tycka att det finns viktigare kursböcker att studera. Och jag ska sätta betyg utifrån betygskriterierna, även om jag personligen skulle ha invändningar mot dessa.

Listan kan göras lång. Och för övrigt tror jag de flesta i sina yrkesutövanden ganska ofta gör saker de personligen skulle vilja slippa, eller som de utifrån egna politiska eller religiösa åsikter skulle vilja göra annorlunda. Detta ska man inte alltid tvingas tiga om – vi lever i en demokrati och vi har yttrande- och tryckfrihet – men man bör inte låta det drabba enskilda och utsatta individer som man möter i sin yrkesutövning som t.ex. polis, läkare, lärare, åklagare, riksdagsledamot, försvarsadvokat, barnmorska eller psykolog.

Vem ska i annat fall bestämma vilka frågor som får ”undantas”? Vem ska säga att ”en etisk aspekt som handlar om livs början och slut” är viktigare än, eller inte jämförbar med, de andra exemplen? Nej, har man svårt med arbetsuppgifterna som ingår i det arbete man i fallen ovan valt att utbilda sig till (undantaget riksdagsledamöter som ju inte avkrävs en examen), så får man ta ansvaret och göra något annat. Med de examina som nämns ovan har man troligen heller inte så svårt att finna ett annat kvalificerat arbete. Eller så får man ta ett helt annat kneg, som så många andra i Sverige.

Mi i ‘Studio Ett’ om Ukrainas parlamentsval (27/10)

Jag deltog i ‘Studio Ett’ (Sveriges Radio, P1) idag kl. 16.00 i inslaget ”Ukraina efter valet”. Även Kent Härstedt var med, i sin roll för OSSE och valobservatörerna. 

Några mer eller mindre officiella dokument som är intressanta: 

Rysk press om Sverige: ”Jakten” på ryska ubåtar huvudnyhet i ryska Gazeta

  • Den ryska tidningen Gazera.ru har just nu en artikel om svenskarna och jakten på den misstänka/antagna/inbillade ryska ubåten som huvudnyhet.
  • Den pågående svenska försvarsoperationen beskrivs i en lätt lång artikel. Gazeta menar dessutom att det sedan i lördags råder ”panik” i svensk press.
  • Artikeln nämner Svenska Dagbladets nyhet (SvD avslöjar: Skadad rysk ubåt söks i skärgården”) om den pågående militära insatsen, där SvD angav en pålitlig källa kring noterade nödsamtal sända på en kanal som används av den ryska militären och som ska ha fångats upp och spelats in. Gazeta skriver att samtalet ska ha varit på ryska, och nämner den misstänkta radiomottagaren i Kaliningrad [vilket är hamnen där Rysslands Östersjöflotta baserar sina miniubåtar].
  • Gazeta skriver att svenska Försvarsmaktens informatör Erik Lagersten meddelat att Sverige inte kan avslöja detaljer i samband med den pågående verksamheten. Gazeta redogör ändå för informationen om att den pågående underrättelseverksamhet bedrivs med hjälp av optiska övervakningsanordningar samt fartyg med precisionssensorer. Tidningen skriver att sökverksamheten innefattar ungefär 200 personer i olika trupper, krigsfartyg och helikoptrar.
  • Gazeta skriver också om spänd väntan i Finland, och ett möte i Helsingfors för en vecka sedan då krav på förklaringar framfördes till Moskva kring incidenten då ryska krigsfartyg störde verksamhet som bedrevs på forskningsfartyget Aranda (inslag i Sveriges Radio här).
  • Ryska artikeln i Gazeta finns här under rubriken ”Шведам померещилась российская подлодка”.

Spekulationer om ryska ubåtar i Stockholms skärgård

Nu alldeles nyss publicerade Svenska Dagbladet en lång artikel med rubriken ”SvD avslöjar: Skadad rysk ubåt söks i skärgården”. Texten innehåller ganska mycket information som tidigare inte nämnts i svensk media om den pågående militära insatsen i Stockholms skärgård (jag säger nu dock inte att all den infon är korrekt). T.ex. nämns nödsamtal på ryska som skulle kunna kopplas till Kaliningrad, en förklaring till varför försvarets insats kom igång så snabbt i fredags eftermiddag, samt vad ”uppgiftslämnaren” troligen observerade där ute i skärgården (och att detta kunde kopplas ihop med annan information som FRA redan snappat upp).

SvD:s artikel är en intressant och läsvärd text, som dock får en att bland annat undra varför just SvD varit ”först” med att nämna en rad ”fakta” om den pågående insatsen de senaste dagarna. 

För den som inte såg Försvarsmaktens presskonferenser igår och idag, kan det vara intressant att veta att FM alltså sagt att det inte rör sig om en utbåtsjakt (nämns t.ex. här), utan ”annan eventuell utländsk undervattensaktivitet”.

Ryska medier rapporterade idag faktiskt rätt intressant om den svenska militära insatsen. Jag sökte (på ryska) på sökord som ”Stockholm” och ”skärgård” i rysk press. Jag testade även ”ubåtar”, men det var inte lika framgångsrikt…

SvD:s artikel finns här.

Min önskan: att Nobelkommittén belönar briljanta Svetlana Aleksijevitj

Ja, jag önskar verkligen att Svetlana Aleksijevitj senare idag faktiskt blir årets nobelprisvinnare i litteratur. Jo, jag hoppades förra året också. Men nu tror jag det är lite mer sannolikt än det var då. 

Om bara kommittén vågar, nu, i en tid då man sällan vet hur Ryssland officiellt reagerar på saker i den ”nära omvärlden”. (Alltså det som Ryssland definierar som sin närhet, även om ju just Vitryssland/Belarus anses stå Ryssland nära.) Nobelkommittén har ju dock utmanat förut, och inte – inte så ofta i alla fall – vikit av rädsla för hur priset ska mottas i termer av politik och ekonomi.

Så låt oss hoppas att denna berättarmästarinna belönas. Få författare har som Aleksijevitj lyckats fånga – och beröra sin samtid med – de vardagliga berättelserna från den sovjetiska epoken. Aleksijevitj är en del av den ”slaviska” berättartraditionen, ja, men hon är också något mer modernt än enbart en efterföljare till ”de stora ryska berättarna”. Och hon värjer inte för de jobbiga ämnena, för krig och lidande, för den lilla människan, och för hur stora berättelser den lilla människan faktiskt ofta rymmer. Om man bara lyssnar. (Jag tänker ibland i mitt arbete där jag intervjuar vanliga människor om vardagskorruption i de post-sovjetiska länderna, att jag ska försöka lyssna så som Aleksijevitj måste ha lyssnat.)

Och jag hoppades ju på Tomas Tranströmer i flera år, tills det äntligen hände!

Svetlana Alexievich/ Святлана Алексіевіч

Publicerat: recension av Pussy Riots texter, tal och sånger

Jag ”recenserar” texter, tal & låtar av den ryska politiska musikgruppen Pussy Riot i tidskriften Nordisk Östforum (2014:1).

Texten finns tillgänglig gratis här, ifall man loggar in som student eller anställd på svenskt universitet. Tyvärr är texten annars inte gratis. 

Jag har dock skrivit om Pussy Riot tidigare, bland annat på samlingsbloggen Östbloggen, i inlägget ”Ryska huliganer – eller ryska regimkritiker?

(”Bokomtaler/recension: Pussy Riot – En pønkebønn for frihet”. Nordisk Östforum nr. 01 2014.)

Mina aktiviteter/kommentarer kring svenska valet 2014

[Uppdaterades 14/9]

VALDAGEN (inplanerade aktiviteter):

  • Under valdagen sitter jag i en panel på Statsvetenskapliga institutionen, Lund, där jag ska kommentera hur den svenska utrikespolitiken kan tänkas se ut efter valet. (21.30-22.00. Edens hörsal, Paradigatan 5H.)
  • Under söndagskvällen är jag expertkommentator i Helsingborgs Dagblads webb-TV för att kommentera riksdagsvalet. Jag deltar ca 20.40 (efter första ValU:n) och 22.30 (då ett preliminärt resultat troligen är tillgängligt för att kommentera).
  • Intervjuas av franska Radio France Internationale om svenska valet.

VECKAN FÖRE VALET (urval):

Mi modererade utrikespolitisk debatt – Ryssland i fokus

(Foto: Lukas J. Herbers)

Fem dagar före valet (9/9) modererade jag en debatt i Lund. Fokus var säkerhets-, försvars-, bistånds- och klimatpolitik.

I debatten deltog Lars Ohly (V), Hans Wallmark (M), Valter Mutt (MP), Désirée Pethrus (KD), Kenneth Forslund (S), Allan Widman (FP), Kerstin Lundgren (C), Markus Wiechel (SD), och Sarah Nilsson Dolah (F!).

Tidningen Lundagård rapporterade om evenemanget (”Rysk dominans i utrikespolitisk debatt”), och skrev bland annat: 

”Samtliga riksdagspartier och Feministiskt initiativ möttes under tisdagskvällen i en debatt om Sveriges utrikespolitiska utmaningar. Trots ett stundtals uppskruvat tonläge bjöds det på få överraskningar.

”Vilken utrikespolitik kommer Sverige föra de fyra kommande åren?”, det var frågeställningen när Utrikespolitiska föreningen bjöd in de potentiella makthavarna för att diskutera bland annat Nato, Ryssland, IS och det växande miljöhotet, modererade av statsvetardoktoranden Mi Lennhag.

Det var hanteringen av Ryssland som dominerade från start, med en höger som delvis vill se Natomedlemskap, en vänster som vill värna alliansfriheten i mer än ett avseende och SD som vill bygga en försvarsallians med de övriga nordiska länderna.

Allianspartierna framställer Ryssland som ett konkret hot mot stabiliteten i Sveriges närområde, som bäst möts av europeisk enighet och Natosammarbete. Lars Ohly från Vänsterpartiet anklagade den sittande regeringen för att försöka smyga in Sverige i Nato utan folkligt mandat. Han fick oväntat medhåll från både Folkpartiet och Moderaterna, även om slutsatserna av analysen skiljde sig. /…/ ” (Läs vidare på Lundagård.)

Evenemanget syns t.ex. här på Facebook. (Tyvärr var det fullsatt, och många fick vända i dörren.)