Författararkiv: Mi Lennhag

Några bekräftade uppdateringar/faktauppgifter om Ukraina

Några bekräftade uppdateringar/faktauppgifter om Ukraina/Ryssland (eftersom jag får många frågor):

[Uppdaterad 13 april 18:37] (d.v.s samma sak som jag gjorde, här i februari och här i januari)

  • Militär sattes under söndagen in i större omfattning i östra delarna av Ukraina.
  • President Turtjynov menar att det Ryssland nu ägnar sig åt är ”ett krig mot Ukraina”.
  • President Turtjynov har undertecknat ett dekret som ger amnesti för de proryska separatister som inte öppnar eld mot polisen.
  • Våldet och söndagens dödsoffer hotar fyrpartssamtalen som planerats hållas i Genève på torsdag mellan Ukraina, Ryssland, USA och EU. Ryssland har hotat med att ställa in Genève-samtalen om regeringen i Kiev använder våld mot ”invånare i sydöst som drivits till desperation”.
  • Söndag morgon varnade inrikesminister Avakov via sitt Facebook-konto för att Ukrainas regering sätter hårt mot hårt mot ”terroristerna”.
  • I flera öst-ukrainska städer befarar människor fullskaligt krig. Rapporter om att människor bunkrat mat har förekommit även tidigare, men situationen har intensifierats nu, och mataffärerna blir allt tommare.
  • Omvärlden börjar (äntligen) på allvar tala om vilka separatisterna i Östukraina egentligen är. Media vågar diskutera om eventuella kopplingar till Ryssland och Kreml.
  • Ukrainas regering anklagar separatisterna för att använda mänskliga sköldar. Civila dödsoffer rapporteras via t.ex. nyhetsbyrån Interfax.

Ashton om utvecklingen i östra Ukraina

Dagens pressmeddelande/uttalande (”Statement by EU High Representative Catherine Ashton on the situation in Eastern Ukraine”) finns här: www.eeas.europa.eu/statements/docs/2014/140413_01_en.pdf

Bland annat meddelar Ashton att:

  • ”I reiterate the EU’s strong support for Ukraine’s unity, sovereignty and territorial integrity and call upon Russia to do so as well. To this end, the Russian Federation is urged to call back its troops from the Ukrainian border and to cease any further actions aimed at destabilising Ukraine.”
  • The EU commends the Ukrainian authorities for pursuing their law and order operations in a measured way, in order to establish the authority of the state.”

Mi i Sydsvenskan om Ukraina, omvärldens mediebevakning, och Putins dilemma (9/4)

Jag skrev idag en kulturkrönika i Sydsvenskan om Ukraina, Ryssland, omvärldens rätt ensidiga mediebevakningen från Östukraina, och hur svår denna ”konflikt” varit att förutspå för politiker och experter – samt om det dilemma som Ryssland och Putin eventuellt står inför i och med protesterna i Donetskregionen.

Jag klipper in texten nedan. Eller läs här direkt på Sydsvenskans webb-sida.

——————————

Mi Lennhag: Putin kan ha blivit fånge i sitt Ukrainaspel 

TEXT: MI LENNHAG, STATVETARE OCH ÖSTEUROPAFORSKARE VID LUNDS UNIVERSITET

Mina spekulationer om kommande oroligheter även i östra Ukraina blev tyvärr verklighet. Beslutet att avvakta med den planerade forskningsresan till bland annat Donetsk och Charkiv var riktigt. Inte för att det skulle vara för farligt att resa dit nu, utan för att få ukrainare skulle ha tid och möjlighet att fokusera på mina frågor om korruption, samtidigt som demonstranter intar säkerhetshögkvarter och offentliga byggnader.

Nyligen skämtade jag ihop med några andra Östeuropaforskare: kanske ska jag skyndsamt samla ihop resterande forskningsmaterial innan det är ”för sent” (det vill säga innan områdena jag ska besöka blivit ryska)? Jag måste ligga steget före ryska fronten!

Det scenariot bör ses som ett icke politiskt korrekt skämt, eller hellre som en illustration av frustrationen många Östeuropaexperter känt inför hur ”konfliktens” händelseförlopp har varit ovanligt snabbt och svårt att förutspå – till och med Carl Bildt har beklagat att han gissade fel.

I helgen hade flera europeiska nyhetsportaler två nyheter intill varandra på webben. Den ena fastslog att EU:s ledare trodde att konflikten nu lugnat sig – äntligen! Den andra visade bilder av stormade byggnader i Donetsk. Tillsammans framstod det som ett omedvetet raljerande kring EU:s bristande förmåga att analysera och förutsäga.

Samtidigt skapar världens medier nu huvudrubriker utifrån relativt små proryska demonstrationer, givet städernas storlek. Charkiv och Donetsk är stora som Stockholm, men belägna i östra Ukraina. Och nog arrangeras det frekvent demonstrationer i Stockholm som lockar några tusen deltagare, utan att omvärlden bryr sig. Just nu är det nämligen på Östfronten alltid något nytt i medierna. Givetvis ska Ukraina uppmärksammas, men djupare analyser vore önskvärda.

Jag undrar främst hur några tusen tämligen oorganiserade demonstranter kan inta regionala myndighetsbyggnader i en miljonstad. Det blir orimligt om man ersätter med Stockholm och Riksdagshuset, eller Säpo:s högkvarter.

Den ryska medierapporteringen från Donetsk antyder förhandsinformation. Men låt säga att Östukrainas demonstranter inte är beordrade och betalda från Moskva, utan är självorganiserade ukrainska medborgare. Då står vi inför en kittlande tanke – att Putin slutligen blivit fånge i sitt eget Ukrainaspel. Hans utrikesminister har avsagt sig planer på militärt ingripande i Ukraina, från FN och EU kommer fördömanden samtidigt som Nato rustar och står redo. Och så återkommer en ”vädjan om hjälp” från ryskspråkiga i Ukraina.

Säger Putin nej framstår han som svag inför en under vintern alltmer positiv hemmaopinion. Säger han ja anar han de militära och ekonomiska följderna. 

Men ”söndra och härska” är ju även det en gammal militärstrategi. Och Putin lyckas fortfarande: omvärlden publicerar rubriker om ett splittrat Ukraina, medan många ukrainare försöker förmedla bilden av ökad enighet.

Dagen då man på riktigt började tala om ”före och efter Krim” i Östeuropa

Putin fastslår att Krim är ryskt och håller det mest patriotiska talet i Ryssland på många många år (talet till Duman idag) + ukrainsk soldat dödad på Krim alldeles nyss + ukrainsk anläggning på Krim sägs just nu stormas av rysk militär. 
Nu hoppas jag verkligen att detta inte var den avgörande dagen då denna situation förvärrades, då Ukrainas politiska och militära ledning inte längre kan vända andra kinden till, då det framgår hur lite EU verkar kunna göra för att påverka, då det blir tydligt att USA:s sanktioner må vara hårdare än EU:s, men att de ändå inte riktigt biter på ett Ryssland som inte är särskilt ekonomiskt och politiskt beroende av just USA. Det snarare förstärker Putins självbild, och bilden av stormakten Ryssland. 
Om drygt 30 minuter ska jag tala försvarspolitik i en paneldebatt, med anledning av det som händer i Ukraina och Ryssland nu, men har lite svårt att fokusera nu. Nu är jag faktiskt orolig på riktigt för att situationen i Ukraina och grannländerna håller på att förvärras snabbt och drastiskt. Och jag märker också att många jag känner i östra och södra Ukraina inte längre har fungerande mobiltäckning och internet. Och de statliga pensionerna och lönerna har för många inte betalats ut på flera veckor.

Deltar i försvarspolitisk panel om Ryssland, Ukraina, det svenska försvaret m.m. (Lund 18/3)

Tisdagen den 18 mars deltar jag i följande evenemang (som vem som helst får komma och lyssna på gratis):

Försvarspolitiskt forum: Hur påverkar krisen i Ukraina den pågående svenska försvarsberedningen? Vad räcker den nuvarande försvarsbudgeten på 40 miljarder kronor till? Hur är det svenska totalförsvarets läge idag?

DELTAGARE

  • Hans Wallmark (M), riksdagsledamot sedan 2006, vicepresident av Nordiska rådet, ledamot i riksdagens försvarsutskott samt medlem av försvarsberedningen.
  • Peter Rådberg (MP), riksdagsledamot sedan 2006, ledamot i riksdagens försvarsutskott samt försvarspolitisk talesperson för Miljöpartiet.
  • Mi Lennhag, Östeuropaexpert vid statsvetenskapliga institutionen vid Lund universitet.
  • Sven-Christer Nilsson, ordförande i Försvarets Materielverk och tidigare koncernchef i Ericsson. Han är ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien och ledde Akademiens projekt ”Sveriges säkerhet efter 2014″ (2011-2013.)
  • Mats Welff, Generalmajor (ret) och ordförande i Allmänna Försvarsföreningen i Skåne. Tidigare rikshemvärnschef, chef för Södra arméfördelningen, försvarsområdesbefälhavare i Halland, pansarbrigadchef vid P7. Har även varit chef för FN-bataljon på Balkan.
  • Magnus Jerneck, Professor från statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, leder diskussionen.

När: Den 18 mars kl. 18:15.

Var: Edens hörsal (Lund, Paradisgatan 5H, Statsvetenskapliga institutionen)

Här på Facebook och här som pfd.

(Jag kommer fokusera/svara på frågor som är relaterade till Östeuropa.) 

Välkomna!

Mi Lennhag i media om Ukraina vintern 2013/2014

En uppdaterad lista över mitt deltagande i media med anledning av händelserna i Ukraina 2013/2014 kommer fortsättningsvis finnas här.

Ett försök till sammanställning, så här långt [uppdaterad 12 mars]:

Mi i krönika i Sydsvenskan om Putins popularitet (7/3)

Jag skriver i dagens Sydsvenskan Kultur en krönika om Putins ledarroll, hans popularitet, samt hans i realiteten relativt ohotade ställning – trots växande både rysk och internationell kritik för den nuvarande Ukraina-politik.
Jag redogör för den ryska kontexten då Putin tillträdde som president:
”1999 var Ryssland ekonomiskt, organisatoriskt och teknologiskt för eftersatt för att vara en reell internationell aktör. Putin tillträdde vid millennieskiftet, och i sitt millennietal – som publicerades på internet som ett led i att introducera ett modernt presidentämbete – deklarerade han att det var ”för tidigt, milt uttryckt, att avskriva Ryssland som stormakt”. Det patriotiska talet framhöll Rysslands storhet och exklusivitet; Ryssland skulle aldrig bli en dålig kopia av USA.”

Krönika navslutas med orden:
Det finns i praktiken få alternativ till Putin. Moskvabörsens fall med tio procent i början av veckan och tilltagande internationell och inhemsk kritik mot Ukrainapolitiken, är inte avgörande. Ryssland är inte Ukraina. Putin har sett till att göra sig själv svårersättlig.
 
Artiklen heter ”Därför sitter Putin stadigt i sadeln – trots Ukrainapolitiken” och finns på Sydsvenskans hemsida.

Mi i krönika i Helsingborgs Dagblad om språk och identitet i Ukraina (5/3)

I onsdagens upplaga av Helsingborgs Dagblad skrev jag en krönika om språk och identitet i Ukraina. Jag försökte förklara vad som egentligen ryms i den så kallade ”öst-västliga splittringen av Ukraina”, som så ofta nämns i media, men betydligt mer sällan förklaras eller analyseras. Jag försöker förklara vad det betyder att tala ryska, eller ukrainska – eller vad det faktiskt inte betyder. Språk har olika betydelse för olika individer, och vi bör akta oss för enkla etiketter. 

Jag avslutar krönikan med orden: ”Sammanfattningsvis bör vi akta oss för enkla etiketter om öst och väst i Ukraina, liksom att tro att ryskspråkiga ukrainare per automatik skulle stödja Rysslands agerande just nu.

Krönikan finns här: ”En kris med många bottnar” (eller klicka på bilden intill för full-format)